Min andra övernattning
Igen, inte tekniskt sett min övernattning, utan återigen är det Sandra som är i farten. Vi gjorde nämligen mer eller mindre en repris av förra gången hon var här och sov för en dryg vecka sedan. Det vill säga hon kommer hit med sitt playstation 2 och Silent hill. Silent hill 4: The room närmare bestämt. Med sig hade hon också den eminenta filmen Babel, men mer om det senare.
Ja Silent Hill alltså. Vi var modigare denna gång, och mer framgångsrika. Fast det är nog just för att vi faktiskt vågade spela. För den oundvikliga sanningen är att det inte finns något (åtminstone inom den fiktiva världen) som är lika läskigt som Silent hill. Och det är inte för att det är någon hoppa upp av ett plötsligt spökljud typ av läskig utan riktigt makabert, rått och psykologiskt läskigt.
The Ring? Bah.
Exorsisten? Pjask.
The Shining? Dravel.
Silent hill är det som gäller. När man själv är den som styr, det skapar ett tvingat deltagande. Det är du som ska gå in i det där rummet, som kan vara fyllt av döda barn, förvridna hundar eller min nya personliga favorit, Robbie the Rabbit. Varför han är blodig runt munnen? Det kan vi nog undvika att ta reda på just nu. Det går inte att gömma sig under en filt eller hålla för öronen. Det enda du kan göra är att trycka på paus och hoppas att pulsen sjunker någon gång.
Läbbig kanin. (Tryck för större bild.)
Fast alla har gränser. Till slut orkar man inte med mer elände, våld och tortyr. Det är därför man går och ser på film, för att lugna ner nerverna och hoppas att adrenalin nivåerna återgår till något mer normalt. En film man kan se då är Babel. Riktigt, riktigt bra film. Visserligen fylld även den av åtminstone elände och till viss del våld, men på ett helt annat sätt. Riktigt gripande film om olika människoöden runt om i världen, men som på ett eller annat sätt dras samman. Intressanta tolkningar också, allt ifrån den översexualiserade, dövstumma japanskan som går omkring utan trosor under sin kortkorta kjol i ett enormt behov av uppmärksamhet, till de två unga marokanska börderna som av "misstag" skjuter in i en turistbuss med sitt nya gevär. Och mer därtill.
Allt är så strålande bra gjort, och det ska väl erkännas att tårarna inte var alltför långt borta vissa stunder. En film som handlar om rädsla och oförstående, som jag tycker att alla ska ta sig en funderare att kanske ta sig en titt på.
Efter dryga 140 minuter var den dock slut, och den här gången var vi bestämda. Nu ska vi faktiskt sova i en rimlig tid. Så sagt och gjort, vi går och lägger oss i min säng igen och... Så snackar vi till 4 tiden igen. Jag klagar inte, men märkligt att vi inte kan låta bli att snacka, fastän vi verkligen hade tänkt att det inte skulle bli så. Vi sov dock mycket längre, till 11 tiden ungefär, nytt sovrekord för mig denna sommar...eller kanske inte i sovtimmar men sett till sen uppstigning i alla fall!
Farbror Hipp Presenterar
Även om det inte riktigt är min grej, så är fester något som hör livet till. Det är bara att göra det bästa av situationen och se till att den blir så ball som möjligt. Kanske till och med riktigt rolig. Men hur gör man när man vill hamna i rätt stämning? man införskaffar sig en Mood Beam så klart! De finns i form av fyra små söta spöken och de pulserar i olika färger. Man kan själv ställa in vilken variant man vill använda, bland annat i en hjärtpulserande takt, eller eftersom att de är ljudkänsliga i takt med musiken! Och när man då ser detta lilla spöke freaka loss i färgkavalkader till mer eller mindre tveksam fest musik, kan man ju inte göra annat än att dras med i humöret. Festen kan börja!
Den gröna är ballast! Till och med jag skulle längta efter utgång
efter en stund med denna!
Mood Beams hittar du på coolstuff.se för 170 spänn.
Ja Silent Hill alltså. Vi var modigare denna gång, och mer framgångsrika. Fast det är nog just för att vi faktiskt vågade spela. För den oundvikliga sanningen är att det inte finns något (åtminstone inom den fiktiva världen) som är lika läskigt som Silent hill. Och det är inte för att det är någon hoppa upp av ett plötsligt spökljud typ av läskig utan riktigt makabert, rått och psykologiskt läskigt.
The Ring? Bah.
Exorsisten? Pjask.
The Shining? Dravel.
Silent hill är det som gäller. När man själv är den som styr, det skapar ett tvingat deltagande. Det är du som ska gå in i det där rummet, som kan vara fyllt av döda barn, förvridna hundar eller min nya personliga favorit, Robbie the Rabbit. Varför han är blodig runt munnen? Det kan vi nog undvika att ta reda på just nu. Det går inte att gömma sig under en filt eller hålla för öronen. Det enda du kan göra är att trycka på paus och hoppas att pulsen sjunker någon gång.
Läbbig kanin. (Tryck för större bild.)
Fast alla har gränser. Till slut orkar man inte med mer elände, våld och tortyr. Det är därför man går och ser på film, för att lugna ner nerverna och hoppas att adrenalin nivåerna återgår till något mer normalt. En film man kan se då är Babel. Riktigt, riktigt bra film. Visserligen fylld även den av åtminstone elände och till viss del våld, men på ett helt annat sätt. Riktigt gripande film om olika människoöden runt om i världen, men som på ett eller annat sätt dras samman. Intressanta tolkningar också, allt ifrån den översexualiserade, dövstumma japanskan som går omkring utan trosor under sin kortkorta kjol i ett enormt behov av uppmärksamhet, till de två unga marokanska börderna som av "misstag" skjuter in i en turistbuss med sitt nya gevär. Och mer därtill.
Allt är så strålande bra gjort, och det ska väl erkännas att tårarna inte var alltför långt borta vissa stunder. En film som handlar om rädsla och oförstående, som jag tycker att alla ska ta sig en funderare att kanske ta sig en titt på.
Efter dryga 140 minuter var den dock slut, och den här gången var vi bestämda. Nu ska vi faktiskt sova i en rimlig tid. Så sagt och gjort, vi går och lägger oss i min säng igen och... Så snackar vi till 4 tiden igen. Jag klagar inte, men märkligt att vi inte kan låta bli att snacka, fastän vi verkligen hade tänkt att det inte skulle bli så. Vi sov dock mycket längre, till 11 tiden ungefär, nytt sovrekord för mig denna sommar...eller kanske inte i sovtimmar men sett till sen uppstigning i alla fall!
Farbror Hipp Presenterar
Även om det inte riktigt är min grej, så är fester något som hör livet till. Det är bara att göra det bästa av situationen och se till att den blir så ball som möjligt. Kanske till och med riktigt rolig. Men hur gör man när man vill hamna i rätt stämning? man införskaffar sig en Mood Beam så klart! De finns i form av fyra små söta spöken och de pulserar i olika färger. Man kan själv ställa in vilken variant man vill använda, bland annat i en hjärtpulserande takt, eller eftersom att de är ljudkänsliga i takt med musiken! Och när man då ser detta lilla spöke freaka loss i färgkavalkader till mer eller mindre tveksam fest musik, kan man ju inte göra annat än att dras med i humöret. Festen kan börja!
Den gröna är ballast! Till och med jag skulle längta efter utgång
efter en stund med denna!
Mood Beams hittar du på coolstuff.se för 170 spänn.
Min midsommarhelg
Lite sent, men vafasen jag har varit relativt upptagen den senaste tiden. Varför? Läs vidare!
Fredag:
Okej fredag, själva midsommarafton, var kanske inte jättespännande. Men vädret var trots allt rätt fint för en midsommar. Kanske bäst på länge. Men det var rätt slött häng så, jag och morsan åt glass och jordgubbar sedan låg jag på min gård och tittade på Scrubs på min väldigt älskade och utnyttjade bärbara dvd till klockan 6 ungefär. Vilket kanonköp den var, verkligen supernöjd! Sedan skulle vi egentligen till min moster och mina kusiner i bush-hålet Lövånger (känt för att baka bröd dock) men jag kände mig enormt osocial så jag struntade helt enkelt i det och firade midsommar hemma själv istället. Ensamt kan tyckas, men en egenvald ensamhet. Ganska skönt, åt en sån där färdig jättepizza med chips på (hey man måste väl prova skuma grejer ibland?) och tittade på tv3 norges Simpson maraton. Classy stuff. Sedan fick jag ett infall att jag skulle gräva fram mitt och brorsans gamla playstation! Den har vi inte rört på bra många år, men allting var intakt och de allra flesta spelen på plats. Jäklar vilken mysig nostalgi.
Lördag:
Denna midsommardag hade fortfarande bra väder, jag fattar ingenting! Jag och morsan bestämde oss i alla fall för att dra till Bureå för att vandra runt på deras marknad.
... Jag hatar Bureå. Snacka om skitställe. Och vilken skitmarknad. Fanns inte en enda häftig grej där. Inte en enda. Jo förresten, vi köpte lila skitpåsar till vovven istället för svarta. Hallelujah! Sedan var det tänkt att vi skulle fika även i Bureå, men när vi tog ut pengar i "centrum" (Konsum) fick jag värsta ångestattacken. Det där är ett ställe jag aldrig någonsin, under några omständigheter vill tänka mig att bo på. Alla känner alla, alla viskar om varandra, alla såg enormt utråkade ut, Konsumet verkade vara höjdpunkten på hela platsen... fy fan. Norrköping är rätt schysst alltså, när man verkligen tänker efter. Vi valde istället att fika på gamla hederliga båtcafét. Mycket bättre val.
Runt fyra gjorde så David sin comeback! Vi två, samt Linus, skulle nämligen dra till Sandra för att hänga och bli bjuden på en midsommarmiddag. Så David kom någon timma tidigare till mig så vi skulle kunna gå och snacka lite. Mycket behagligt att återse min gamla vän.
Efter att Linus hämtat upp oss i sin hippa röda Volvo 240 kombi, lyssnandes på häftig 60 tals-funk, kom vi till slut till Sandra. Vi var inte hela gamla gänget, men ändå en stor del av den så det är bara finnemang. Mat, kubb, (jag och Sandra stod för det hoppande och dansande looserlaget) och suveräna filmen Walk the line. Den om Johnny Cash du vet. Väldigt bra film, trots att jag har noll intresse i the man in black. På det hela en mycket bra dag och kväll trots allt!
Söndag
Söndagen hade alla förrutsättningar i världen att bli helt enastående bra för en sådan som mig. Jimmy ringer relativt tidigt på dagen, säger åt mig att pumpa upp basketbollen för första gången i sommar och han gör sin plikt genom att inhandla en splitterny, superhäftig Nintendo Wii. Pappa ska dessutom grilla goa maten, som jag har fått vara med och påverka till en viss del, jag har valt ut de extra häftiga smakerna på allt. Världens bästa familjedag, comming up!
Men. Dessa jävla men. Min mycket dementa farfar, som absolut inte får köra bil längre, tyckte att det var en mycket god idé att köra bil. Vanligtvis bor han på ett hem här i Ursviken, men några gånger i månaden bor han hos sin särbo i en liten håla några mil bort. Men ja han skulle parkera bilen bara tyckte han. Det som var lite märkligt var väl att han valde att parkera bilen i grannens garagevägg. Sagt och gjort ambulansen fick hämta upp honom och jag och morsan stack till akuten för att finnas vid hans sida. farfar var som tur var oskadd, bortsett från lite småskavanker, men var mycket förvirrad vilket är helt förståeligt.
Sedan börjar då akutsjukan. Denna jäkla väntan. Okej att de inte ville slösa sköterskor på honom, vilket resulterade i att jag och mamma var dem som fick lyfta upp honom, skjuta honom i hans säng genom korridorerna och så vidare. Det kan vi väl göra. Men att de inte verkar bry sig gör mig upprörd. Där sitter vi inskuffade i ett litet, litet rum, 4 timmar efter att ha tagit röntgenbilder, utan att ha få sett en läkare. Samtidigt som vi sitter i det lilla rummet som inte ens har någon radio, tv eller ens en gammal dagstidning och lyssnar på farfars historier, som har kommit in på fjärde gången denna kväll eftersom han inte minns att han har berättat dem tidigare. Jag har också fått ringa hem och säga att de andra får äta maten själva, vi lär dröja. I bakgrunden hör man hur de skrattar och tjoar när de spelar Nintendot. Till och med pappa verkar ha spelat och tyckt att det är skitkul, och jag lyckas nästan aldrig få pappa att spela någonting. Suck.
Det visar sig också att farfar kör bil varje gång han är hon sin särbo. Okej om hans själv inte minns, men hon vet att han inte får. Men det skiter hon i. och då händer detta.
Tillslut får vi byta med en farbror och vi får komma hem och äta microvågsvärmd grillad mat. Men skitsamma det var gott ändå. Men mycket sur var jag. Fanns dock en Emily på msn som gjorde min dag bättre, så tack för det!
Och...det var min midsommar!
Fredag:
Okej fredag, själva midsommarafton, var kanske inte jättespännande. Men vädret var trots allt rätt fint för en midsommar. Kanske bäst på länge. Men det var rätt slött häng så, jag och morsan åt glass och jordgubbar sedan låg jag på min gård och tittade på Scrubs på min väldigt älskade och utnyttjade bärbara dvd till klockan 6 ungefär. Vilket kanonköp den var, verkligen supernöjd! Sedan skulle vi egentligen till min moster och mina kusiner i bush-hålet Lövånger (känt för att baka bröd dock) men jag kände mig enormt osocial så jag struntade helt enkelt i det och firade midsommar hemma själv istället. Ensamt kan tyckas, men en egenvald ensamhet. Ganska skönt, åt en sån där färdig jättepizza med chips på (hey man måste väl prova skuma grejer ibland?) och tittade på tv3 norges Simpson maraton. Classy stuff. Sedan fick jag ett infall att jag skulle gräva fram mitt och brorsans gamla playstation! Den har vi inte rört på bra många år, men allting var intakt och de allra flesta spelen på plats. Jäklar vilken mysig nostalgi.
Lördag:
Denna midsommardag hade fortfarande bra väder, jag fattar ingenting! Jag och morsan bestämde oss i alla fall för att dra till Bureå för att vandra runt på deras marknad.
... Jag hatar Bureå. Snacka om skitställe. Och vilken skitmarknad. Fanns inte en enda häftig grej där. Inte en enda. Jo förresten, vi köpte lila skitpåsar till vovven istället för svarta. Hallelujah! Sedan var det tänkt att vi skulle fika även i Bureå, men när vi tog ut pengar i "centrum" (Konsum) fick jag värsta ångestattacken. Det där är ett ställe jag aldrig någonsin, under några omständigheter vill tänka mig att bo på. Alla känner alla, alla viskar om varandra, alla såg enormt utråkade ut, Konsumet verkade vara höjdpunkten på hela platsen... fy fan. Norrköping är rätt schysst alltså, när man verkligen tänker efter. Vi valde istället att fika på gamla hederliga båtcafét. Mycket bättre val.
Runt fyra gjorde så David sin comeback! Vi två, samt Linus, skulle nämligen dra till Sandra för att hänga och bli bjuden på en midsommarmiddag. Så David kom någon timma tidigare till mig så vi skulle kunna gå och snacka lite. Mycket behagligt att återse min gamla vän.
Efter att Linus hämtat upp oss i sin hippa röda Volvo 240 kombi, lyssnandes på häftig 60 tals-funk, kom vi till slut till Sandra. Vi var inte hela gamla gänget, men ändå en stor del av den så det är bara finnemang. Mat, kubb, (jag och Sandra stod för det hoppande och dansande looserlaget) och suveräna filmen Walk the line. Den om Johnny Cash du vet. Väldigt bra film, trots att jag har noll intresse i the man in black. På det hela en mycket bra dag och kväll trots allt!
Söndag
Söndagen hade alla förrutsättningar i världen att bli helt enastående bra för en sådan som mig. Jimmy ringer relativt tidigt på dagen, säger åt mig att pumpa upp basketbollen för första gången i sommar och han gör sin plikt genom att inhandla en splitterny, superhäftig Nintendo Wii. Pappa ska dessutom grilla goa maten, som jag har fått vara med och påverka till en viss del, jag har valt ut de extra häftiga smakerna på allt. Världens bästa familjedag, comming up!
Men. Dessa jävla men. Min mycket dementa farfar, som absolut inte får köra bil längre, tyckte att det var en mycket god idé att köra bil. Vanligtvis bor han på ett hem här i Ursviken, men några gånger i månaden bor han hos sin särbo i en liten håla några mil bort. Men ja han skulle parkera bilen bara tyckte han. Det som var lite märkligt var väl att han valde att parkera bilen i grannens garagevägg. Sagt och gjort ambulansen fick hämta upp honom och jag och morsan stack till akuten för att finnas vid hans sida. farfar var som tur var oskadd, bortsett från lite småskavanker, men var mycket förvirrad vilket är helt förståeligt.
Sedan börjar då akutsjukan. Denna jäkla väntan. Okej att de inte ville slösa sköterskor på honom, vilket resulterade i att jag och mamma var dem som fick lyfta upp honom, skjuta honom i hans säng genom korridorerna och så vidare. Det kan vi väl göra. Men att de inte verkar bry sig gör mig upprörd. Där sitter vi inskuffade i ett litet, litet rum, 4 timmar efter att ha tagit röntgenbilder, utan att ha få sett en läkare. Samtidigt som vi sitter i det lilla rummet som inte ens har någon radio, tv eller ens en gammal dagstidning och lyssnar på farfars historier, som har kommit in på fjärde gången denna kväll eftersom han inte minns att han har berättat dem tidigare. Jag har också fått ringa hem och säga att de andra får äta maten själva, vi lär dröja. I bakgrunden hör man hur de skrattar och tjoar när de spelar Nintendot. Till och med pappa verkar ha spelat och tyckt att det är skitkul, och jag lyckas nästan aldrig få pappa att spela någonting. Suck.
Det visar sig också att farfar kör bil varje gång han är hon sin särbo. Okej om hans själv inte minns, men hon vet att han inte får. Men det skiter hon i. och då händer detta.
Tillslut får vi byta med en farbror och vi får komma hem och äta microvågsvärmd grillad mat. Men skitsamma det var gott ändå. Men mycket sur var jag. Fanns dock en Emily på msn som gjorde min dag bättre, så tack för det!
Och...det var min midsommar!
Min dumma klubb
Fasen alltså. Efter en mysig midsommardag bestående av fika på båtmusét med morsan och en dålig marknad i Bureå så kommer man hem och så möts man av detta. Henry är alltså mer eller mindre klar för Barcelona. För knappt 220 miljoner kronor. Det låter kanske som en stor summa men i fotbollssamanhang är det ingenting. Misslyckade nörden El Kun i Atletico var dyrare.
Så hur ska det nu gå? Henry är/var Arsenals lagkapten, har spelat 364 matcher och på dem gjort sanslösa 226 mål. Ingen kan ersätta honom, det går bara inte. En sådan spelare i världen finns det inte fler av. I form är han en av världens bästa spelare och har varit en ikon för Arsenal sedan 1999. Som en misslyckad yngling kom han från Italien, och skolade om honom till världens bästa anfallare. Och nu sticker han för en symbolisk småsumma. Fan.
Det är som sagt helt omöjligt att ersätta denna legend, men vem ska ens försöka? Som jag ser det finns det bara två man som ens är i närheten av att kunna lyckas. Den första är Fernando Torres, som är full av skicklighet och speed, som inte är i Henryklass, men å andra sidan är han ung och kan utvecklas. Att få Torres är dock inte speciellt troligt, men man kan ju alltid drömma. Den andra spelaren är Carlos Tevez, som är oerhört skicklig med bollen och lagom finurlig för att kunna hantera Arsenals snabba kortpassningsspel. Han är dock ganska liten, men ändå ett fullgott val. Förhopningsvis skulle det inte heller vara helt omöjligt att vära honom, men det lär finnas mycket konkurrans... De anfallarna som är i klubben är av varierande klass. Van Persie finns det mycket hopp om, men Adebayor och Bendtner är jag inte alls så säker på...
Henry sa dessutom något kryptiskt att han inte vill spela i ett Arsenal utan Wenger. Vad menas med detta? Är även vår mirakeltränare på väg bort?
Dåliga tider i Arsenal, kanske framgångssagan är över.
Så hur ska det nu gå? Henry är/var Arsenals lagkapten, har spelat 364 matcher och på dem gjort sanslösa 226 mål. Ingen kan ersätta honom, det går bara inte. En sådan spelare i världen finns det inte fler av. I form är han en av världens bästa spelare och har varit en ikon för Arsenal sedan 1999. Som en misslyckad yngling kom han från Italien, och skolade om honom till världens bästa anfallare. Och nu sticker han för en symbolisk småsumma. Fan.
Det är som sagt helt omöjligt att ersätta denna legend, men vem ska ens försöka? Som jag ser det finns det bara två man som ens är i närheten av att kunna lyckas. Den första är Fernando Torres, som är full av skicklighet och speed, som inte är i Henryklass, men å andra sidan är han ung och kan utvecklas. Att få Torres är dock inte speciellt troligt, men man kan ju alltid drömma. Den andra spelaren är Carlos Tevez, som är oerhört skicklig med bollen och lagom finurlig för att kunna hantera Arsenals snabba kortpassningsspel. Han är dock ganska liten, men ändå ett fullgott val. Förhopningsvis skulle det inte heller vara helt omöjligt att vära honom, men det lär finnas mycket konkurrans... De anfallarna som är i klubben är av varierande klass. Van Persie finns det mycket hopp om, men Adebayor och Bendtner är jag inte alls så säker på...
Henry sa dessutom något kryptiskt att han inte vill spela i ett Arsenal utan Wenger. Vad menas med detta? Är även vår mirakeltränare på väg bort?
Dåliga tider i Arsenal, kanske framgångssagan är över.
Min dag som bushman
Så har man fått prova på det gammeldagsa norrländska levnadssättet då, det vill säga full fart ute på gården hela dagen. Jag fick ju lite uppvärmning för någon dag sedan då jag hjälpte farsan en del med veden, men nu var det säsongsfinal i ved och trädgårdsarbete!
Först ut var alltså återigen den där fördömda gräsklippningen. Ni som har läst tidigare vet hur jag känner för den, och nej det var imte annorlunda denna gång. Riktigt trist. Men till slut är den ju över och man har massvis av tid till att leka, skutta runt, bada och andra sommarsysslor jag inte har tagit mig för att göra ännu. Men icke. Pappa behöver hjälp med ved igen. Och det behövde han större delen av dagen. Så jag fortsätter således min vibrationsterapi och håller fast sakerna farsan sågar. En omskakande upplevelse.... förlåt jag var tvungen.
Klyva ved fick jag göra också! Intressant upplevelse, speciellt eftersom att gummit på handtaget lossnade ibland så yxan flög iväg medan jag gjorde supermördarsvingen. Jösses. Vilken stadsbo jag är.
Sedan paus för tv och pizza, vilket tar ifrån lite av bushgrejen. Skulle ju ha varit radio P4 och palt. Men jag antar att jag är nöjd ändå. Jag såg till att ha så lite grönsaker och så mycket kött som möjligt på min pizza för att bibehålla illusionen.
Sedan... mer ved! vi åkte nämligen bort några mil för att hämta ytterligare ett last med två kubik ved. Visserligen färdigt att användas så det var bara att lassa upp allt på släpen. Enkelt men ganska drygt. Man får då träna kroppen, speciellt sidfläsket verkade nöjt eftersom den fick sällan skådad träning. Plocka upp - vrida runt - kasta. Upprepa 20-25 min. Sedan racade vi hem så fort vi kunde, vi ville ju inte missa matchen! Vilken match? Jo Clemensnäs (hemmalaget) mot Blattnicksele i division 5! Så det var bara att mycket stolt spatsera fram till biljettkassan, helt otvättad, luktandes ved och småkryp, i min nedsmutsade, omatchade träningsoverall. Fotbollen var full av kämparglöd och total avsaknad av teknik och finess. Som vanligt alltså. Men det var kul ändå, alltid fint att se fotboll med farsan, dessutom var Jimmy och Elin där så det blev ytterligare ett steg bättre. Nåja Clemens vann matchen med 2-1 och alla var nöjda och glada. För mig och pappa innebar det dock... mer ved.
Sprang in i huset, tog oss varsit glas kall cola, utbrast varsit högljutt "ahhhh" och sedan ut igen. För att lasta in veden i vedbon. Så upp på't igen! När jag tränade fläsket igen kunde jag inte hjälpa att tänka att det påminde lite om filmen höstlegender. Förrutom att jag inte är någon Brad Pitt och pappa inte är någon Anthony Hopkins. Men det finns något romantiskt skimmer med att slita med såna här sysslor en hel dag. Andas in frisk luft, sågspån och förmodligen ett antal spindelägg. En faktikst ganska kul dag. Fast nu övergår jag nog till mitt vanliga slackerjag trots allt.
Jag har funderat på buktaleri! Det är alltid respekt och skulle säkerligen hjälpa mig i min quest på uppmärksamhet. Kan man buktala är man någon. Såg en barnbok på Adlibris för 60 spänn om hur man gör, kanske ska spanas in...
Farbror Hipp Presenterar
Ibland blir man bara så arg på någon, att man inte riktigt vet var man ska ta vägen. Ska man skrika argt? Ska man säga något fyndigt och helt överlägset? Jo det är ju en bra idé, fast oftast kommer man inte på något smart förrän just efteråt då det gyllene tillfället är borta. Vad är det då man ska göra? Räcka ett fuck u finger funkar väl i alla lägen, men är lite väl enkelt ibland. Om man inte gör det med stil förstås! Därför är den här mojängen alldeles suverän!
Ett fuck u finger som alltså drivs av en luftpump! Den går att fästa på glas så man kan gömma sig och pumpa upp ett finger till någon man inte tycker om, utan att de kan se vem det kommer ifrån. Eller så bär man den med sig och pumpar upp fingret i väl valda tillfällen. Det är inte att man gör det, det är hur man gör det, och gör man det med den här så gör man det alldeles häftigt och coolt.
Kostar 99 kr på teknikmagasinet. Du vet att du vill ha en.
Först ut var alltså återigen den där fördömda gräsklippningen. Ni som har läst tidigare vet hur jag känner för den, och nej det var imte annorlunda denna gång. Riktigt trist. Men till slut är den ju över och man har massvis av tid till att leka, skutta runt, bada och andra sommarsysslor jag inte har tagit mig för att göra ännu. Men icke. Pappa behöver hjälp med ved igen. Och det behövde han större delen av dagen. Så jag fortsätter således min vibrationsterapi och håller fast sakerna farsan sågar. En omskakande upplevelse.... förlåt jag var tvungen.
Klyva ved fick jag göra också! Intressant upplevelse, speciellt eftersom att gummit på handtaget lossnade ibland så yxan flög iväg medan jag gjorde supermördarsvingen. Jösses. Vilken stadsbo jag är.
Sedan paus för tv och pizza, vilket tar ifrån lite av bushgrejen. Skulle ju ha varit radio P4 och palt. Men jag antar att jag är nöjd ändå. Jag såg till att ha så lite grönsaker och så mycket kött som möjligt på min pizza för att bibehålla illusionen.
Sedan... mer ved! vi åkte nämligen bort några mil för att hämta ytterligare ett last med två kubik ved. Visserligen färdigt att användas så det var bara att lassa upp allt på släpen. Enkelt men ganska drygt. Man får då träna kroppen, speciellt sidfläsket verkade nöjt eftersom den fick sällan skådad träning. Plocka upp - vrida runt - kasta. Upprepa 20-25 min. Sedan racade vi hem så fort vi kunde, vi ville ju inte missa matchen! Vilken match? Jo Clemensnäs (hemmalaget) mot Blattnicksele i division 5! Så det var bara att mycket stolt spatsera fram till biljettkassan, helt otvättad, luktandes ved och småkryp, i min nedsmutsade, omatchade träningsoverall. Fotbollen var full av kämparglöd och total avsaknad av teknik och finess. Som vanligt alltså. Men det var kul ändå, alltid fint att se fotboll med farsan, dessutom var Jimmy och Elin där så det blev ytterligare ett steg bättre. Nåja Clemens vann matchen med 2-1 och alla var nöjda och glada. För mig och pappa innebar det dock... mer ved.
Sprang in i huset, tog oss varsit glas kall cola, utbrast varsit högljutt "ahhhh" och sedan ut igen. För att lasta in veden i vedbon. Så upp på't igen! När jag tränade fläsket igen kunde jag inte hjälpa att tänka att det påminde lite om filmen höstlegender. Förrutom att jag inte är någon Brad Pitt och pappa inte är någon Anthony Hopkins. Men det finns något romantiskt skimmer med att slita med såna här sysslor en hel dag. Andas in frisk luft, sågspån och förmodligen ett antal spindelägg. En faktikst ganska kul dag. Fast nu övergår jag nog till mitt vanliga slackerjag trots allt.
Jag har funderat på buktaleri! Det är alltid respekt och skulle säkerligen hjälpa mig i min quest på uppmärksamhet. Kan man buktala är man någon. Såg en barnbok på Adlibris för 60 spänn om hur man gör, kanske ska spanas in...
Farbror Hipp Presenterar
Ibland blir man bara så arg på någon, att man inte riktigt vet var man ska ta vägen. Ska man skrika argt? Ska man säga något fyndigt och helt överlägset? Jo det är ju en bra idé, fast oftast kommer man inte på något smart förrän just efteråt då det gyllene tillfället är borta. Vad är det då man ska göra? Räcka ett fuck u finger funkar väl i alla lägen, men är lite väl enkelt ibland. Om man inte gör det med stil förstås! Därför är den här mojängen alldeles suverän!
Ett fuck u finger som alltså drivs av en luftpump! Den går att fästa på glas så man kan gömma sig och pumpa upp ett finger till någon man inte tycker om, utan att de kan se vem det kommer ifrån. Eller så bär man den med sig och pumpar upp fingret i väl valda tillfällen. Det är inte att man gör det, det är hur man gör det, och gör man det med den här så gör man det alldeles häftigt och coolt.
Kostar 99 kr på teknikmagasinet. Du vet att du vill ha en.
Min övernattning
Okej, det är inte tekniskt sett min övernattning kanske, då det inte var jag som sov över hos någon, utan någon som sover över hos mig. Men det är inte så himla lätt att hitta på rubriker som börjar på "Min" på något sätt, så det får vara. Har ni ett bättre förslag till rubrik får ni väl säga till!
Dagen började hursomhelst lite småtrist. Var på ganska dåligt humör större delen av dagen, och det blev inte bättre då Mamma skötte mitt kusinbarn. Inget fel på ungen egentligen, för att vara ett barn är den till och med rätt cool. Men är man på dåligt humör är det rätt påfrestande med folk som ständigt pratar med bäbisröst och vill att man ska titta på bebisen, för jo minsann, den kan sitta. Inte heller är det trevligt då middagskonversionerna på ett eller annat sätt alltid kommer in på barnavföring. Jo tack för maten, jag är nog färdig nu.
Men bättre blev det, Sandra skulle nämligen komma över på nördkväll! Det innebär att vi spelade det superduper läskiga skräckspelet Silent Hill, eller ja, tills vi inte vågade mer. PÅ något sätt verkar det som att jag var modigare när jag var yngre. Men vi nådde trots allt vissa framgångar, så förhoppningsvis fortsätter vi senare någon dag. Kvällen fortsatte senare med någorlunda samma tema, då vi såg en rätt psykologiskt obehaglig, men väldigt bra film. Denna obehagliga film heter Hard Candy och den handlade om en hämndlysten 14 årig tjej som lurar sig in hos en pedofil... Och binder bland annat fast honom på ett bord, tar av honom byxorna, tar fram sin skalpell och utfärdar lite poetisk rättvisa... Eller låter åtminstone honom tro att hon gör det. Huga. Men dock ack så tänkvärt, det är ganska sällan pedofili behandlas på film, annat än som riktiga jäkla psykopater. Han är en vanlig kille med jävligt sjuka böjelser som lurat småtjejer så han får fotografera dem på mer eller mindre bisarra sätt, och manipulera dem till att ha sex. Så även fast man har noll sympatier för killen i denna film, så var det lilltjejen som är mest otäckt porträterad. Våldsam, kall, manipulerande och extremt jäkla smart. Gång på gång lurar hon pedofilen in i fällor och tortyr, så att hon ska nå sitt mål, att han ger upp och hänger sig själv. Och på så sätt tar filmen upp vad som egentligen är ett rättvist straff för en, som jag förstått det, utnyttjande, men icke våldsam pedofil?
Fullt lika våldsamt blev det inte senare, nämligen dags att sova. Därför lägger vi oss i min säng, redo att sussa och pratar därför i ungefär tre timmar till. Väl vid 4 bestämmer vi oss för att sova trots allt och vaknar upp klockan nio igen. Hurra för långa sömntimmar! Men väl värt det, jag och Sandra kan nog prata om allting och ingenting, hur länge som helst. Otroligt cool tjej.
Sedan dags att hjälpa farsan med veden. Woho. Nej det är ok, men efter ett tag blir det rätt ansträngande och tråkigt att hålla fast veden medan han sågar med nya elsågen. Vibrerade säkert en halvtimma efteråt. Men vill ju inte att de fryser ihjäl i vinter så det får det nog, trots allt, vara värt. Allvarligt talat var det lite skönt att utföra lite fysiskt arbete. Fortsätter förmodligen imorrn.
Farbror Hipp Presenterar
Här in norr är det inte alls speciellt varmt ännu, men kanske är det mer sommarvärme i södra Sverige och förr eller senare lär det bli varmt även här. Men vad gör man om man är som jag, som inte gillar när svetten klibbar och det känns som att du ligger och friteras ute på gräsmatan eller stranden? Chlas Ohlson har då den perfekta lösningen, med en minifläkt. Och det är väl inte så himla speciellt kanske ni tycker, men om den dessutom kan spruta vatten? Vi som räds hypervärmen är räddade! Inte nog med att det är en liten fläkt alltså, utan man kan även friska av sig med ett vattensprut eller två! Passar också bra till oskyldigt bus om man så vill!
kostar 29 spänn och finns i en Clas Ohlson butik nära dig!
Finns i käck rosa och cool blå!
Dagen började hursomhelst lite småtrist. Var på ganska dåligt humör större delen av dagen, och det blev inte bättre då Mamma skötte mitt kusinbarn. Inget fel på ungen egentligen, för att vara ett barn är den till och med rätt cool. Men är man på dåligt humör är det rätt påfrestande med folk som ständigt pratar med bäbisröst och vill att man ska titta på bebisen, för jo minsann, den kan sitta. Inte heller är det trevligt då middagskonversionerna på ett eller annat sätt alltid kommer in på barnavföring. Jo tack för maten, jag är nog färdig nu.
Men bättre blev det, Sandra skulle nämligen komma över på nördkväll! Det innebär att vi spelade det superduper läskiga skräckspelet Silent Hill, eller ja, tills vi inte vågade mer. PÅ något sätt verkar det som att jag var modigare när jag var yngre. Men vi nådde trots allt vissa framgångar, så förhoppningsvis fortsätter vi senare någon dag. Kvällen fortsatte senare med någorlunda samma tema, då vi såg en rätt psykologiskt obehaglig, men väldigt bra film. Denna obehagliga film heter Hard Candy och den handlade om en hämndlysten 14 årig tjej som lurar sig in hos en pedofil... Och binder bland annat fast honom på ett bord, tar av honom byxorna, tar fram sin skalpell och utfärdar lite poetisk rättvisa... Eller låter åtminstone honom tro att hon gör det. Huga. Men dock ack så tänkvärt, det är ganska sällan pedofili behandlas på film, annat än som riktiga jäkla psykopater. Han är en vanlig kille med jävligt sjuka böjelser som lurat småtjejer så han får fotografera dem på mer eller mindre bisarra sätt, och manipulera dem till att ha sex. Så även fast man har noll sympatier för killen i denna film, så var det lilltjejen som är mest otäckt porträterad. Våldsam, kall, manipulerande och extremt jäkla smart. Gång på gång lurar hon pedofilen in i fällor och tortyr, så att hon ska nå sitt mål, att han ger upp och hänger sig själv. Och på så sätt tar filmen upp vad som egentligen är ett rättvist straff för en, som jag förstått det, utnyttjande, men icke våldsam pedofil?
Fullt lika våldsamt blev det inte senare, nämligen dags att sova. Därför lägger vi oss i min säng, redo att sussa och pratar därför i ungefär tre timmar till. Väl vid 4 bestämmer vi oss för att sova trots allt och vaknar upp klockan nio igen. Hurra för långa sömntimmar! Men väl värt det, jag och Sandra kan nog prata om allting och ingenting, hur länge som helst. Otroligt cool tjej.
Sedan dags att hjälpa farsan med veden. Woho. Nej det är ok, men efter ett tag blir det rätt ansträngande och tråkigt att hålla fast veden medan han sågar med nya elsågen. Vibrerade säkert en halvtimma efteråt. Men vill ju inte att de fryser ihjäl i vinter så det får det nog, trots allt, vara värt. Allvarligt talat var det lite skönt att utföra lite fysiskt arbete. Fortsätter förmodligen imorrn.
Farbror Hipp Presenterar
Här in norr är det inte alls speciellt varmt ännu, men kanske är det mer sommarvärme i södra Sverige och förr eller senare lär det bli varmt även här. Men vad gör man om man är som jag, som inte gillar när svetten klibbar och det känns som att du ligger och friteras ute på gräsmatan eller stranden? Chlas Ohlson har då den perfekta lösningen, med en minifläkt. Och det är väl inte så himla speciellt kanske ni tycker, men om den dessutom kan spruta vatten? Vi som räds hypervärmen är räddade! Inte nog med att det är en liten fläkt alltså, utan man kan även friska av sig med ett vattensprut eller två! Passar också bra till oskyldigt bus om man så vill!
kostar 29 spänn och finns i en Clas Ohlson butik nära dig!
Finns i käck rosa och cool blå!
Min säsongsanalys
För första gången sen jag fick sommarlov lyckades jag vakna efter klockan nio. Hallelujah! Har vaknat så jäkla tidigt hela tiden jag har varit här, och inte blir det bättre av en hund som har kommit på att det är världens roligaste grej att väcka en på morgnarna genom slickattacker på ens oskyddade ansikte.
Nåja, dagens plan var att träffa Malin för första gången sen i julas, och jag skulle få spana in hennes nya lägenhet sen hon flyttade tillbaka från Örebro. Men det är alltid ett litet äventyr att åka till Malin, så också denna gång. Hon bor nämligen i lilla byn Ersmark, några mil utanför city. Det är fan inte lätt att ta sig dit. På en söndag så går det dagtid nämligen bara en buss dit, och det kan vara vilken som helst av alla 100 tals bussar som står där. Så givetvis missade jag den. Nu har ju dock Malin körkort så det fixade sig, men så himla dumt ändå.
Hennes nya lägenhet var dock finfin, så också hennes nya tuffa katt Margot. Vi gjorde oss en fin liten picknik bestående av egentillverkad hummus och en kyckling och fetaost sallad och satte oss i den sol vi kunde hitta. Vädret här sedan jag kom har nämligen inte varit så där jättehäftigt. Dryga 13 grader i snitt under dagtid. Så mina planer på att bara ligga ute och titta på Scrubs i min nya tokbra bärbara dvd har fått vänta på sig så här långt. Det kommer väl antar jag. Hade jättetrevligt hursomhelst, och ser fram emot hennes andra inflyttningsfest hon ska, så fort David ser till att pallra sig hem nån jäkla gång! Dude, whats the hold up? Snart kommer jag banne mig ner och hämtar dig själv!
Om vi då raskt hoppar vidare så var det alltså säsongsfinal på den spanska ligan i går. Skulle verkligen Real Madrid fixa detta? Jag var tveksam, Barcelona hade en betydligt enklare match mot Gimnatstec (eller hur fan det nu stavas) än Real som möter Mallorca. Och mycket riktigt så krossade Barca jumbolaget från minut ett, samtidigt som Real Hade stora problem med att hitta ett bra spel mot semesteröns lag, och hamnade så klart i underläge. Men Real Madrid har kämpat mot motgångar hela säsongen, så självklart lyckades de vända på det. Mycket tack vare Arsenal lånet Reyes. Vill jag ha tillbaka honom i min kära klubb nu? Ja faktiskt, killen har talang ingen snack om saken. Även Atletico sägs vara ute efter honom. Helt okej det med. Får de vår Reyes kan jag gärna tänka mig deras Torres...ehe.
Casillas tårar vid 2-1 var säsongens finaste ögonblick.
Ska jag försöka ta ut min version av årets lag då? Det här är aldrig lätt, men har ni några synpunkter eller idér på egna varianter är det bara att lägga en liten kommentar!
Spelmodellen blir ett 4-3-3, liknande den Barcelona använder, bara med lite mer defensiv inriktning på centrala mittfältet.
Målvakt: Iker Casillas (Real Madrid)
Casillas är världens just nu bäste målvakt, han är given. Lite kort kanske, men så hög lägsta nivå, så smart och så snabba reflexer. En av de allra största anledningarna till att Real vann liga guldet.
På bänken: Andrés Palop (Sevilla)
Högerback: Daniel Alves (Sevilla)
Alves är för mig årets största utropstecken, han är som en ung Cafu. Upp och ner på högerkanten som en galning, extremt skicklig med bollen och nog så bra defensivt med. Alves kommer inom de närmaste åren att vara svaret på frågan vem som är världens bästa ytterback.
På bänken: Miguel Brito (Valencia)
Mittback: Sergio Ramos (Real Madrid)
Sergio är en av mina nya favoriter, han är ung, född 86, men ändå väldigt rutinerad. Han kan spela både som mittback, högerback och defensiv mittfältare. Han är hypertuff och aggressiv och dessutom väldigt farlig på fasta situationer. Stannar han i Madrid så har de en ledare och given spelare i minst ett decennium till.
På bänken: Carles Puyol (Barcelona)
Mittback: Roberto Ayala (Valencia)
Man tycker att Ayala, född 73, borde börja gå ner sig någon gång, men han blir snarare bara bättre och bättre. Han är inte lång, men spänstig som en gnu, och en timing som ett stoppur. Han är en supergnu helt enkelt. Valencia sålde honom till Villareal till nästa säsong, men insåg genast sitt misstag och gör allt de kan för att köpa tillbaka argentinaren. Vi får väl se vad som händer.
På bänken: Javi Navarro (Sevilla)
Vänsterback: Joan Capdevila (Deportivo La Coruña)
Vänsterbacksplatsen är väldigt svår, det finns ingen spelare som har utmärkt sig nämnvärt på dena plats i årets säsong. Valet faller ändå på Capdevila, som har gjort en ganska bra säsong, även fast deportivo har klarat sig så där detta år. Capdevia är lagets näst bästa målskytt i år på fyra mål, vilket kanske säger det mesta. Helt okej för en ytterback dock.
På bänken: Gianluca Zambrotta (Barcelona)
Central mittfältare höger: David Beckham (Real Madrid)
Ja denna Becks... hans säsong började inget vidare, utestängd både från klubb och landslag, hånad och utskrattad. Men Beckham har tagit revanch på alla och sig själv, och varit nyckeln till framgång för real de senaste 20 matcherna. Inte bara på fasta situationer utan hans löpvilja och passningsspel är helt otroligt. Mycket tråkigt att han beger sig till USA för att tjäna mer deg, Beckham har mycket kvar att ge i det absoluta toppsiktet.
På bänken: Peter Luccin (Atletico Madrid)
Defensiv central mittfältare: Cristian Poulsen (Sevilla)
Poulsen är en smärta i stjärten på i princip alla han möter och det är det som gör honom så väldigt bra. Det finns nästan inte en spelare dansken inte kan reta ur balans. Men han har också andra goda egenskaper som fotbollsspelare. Stenhård i såväl kropp som psyke och dessutom med en fin känsla i fötterna. Det negativa är att det ibland går till överdrift, och han drar på sig onödiga kort och utvisningar.
På bänken: David Albelda (Valencia)
Central mittfältare vänster: Andrés Iniesta (Barcelona)
Vampyren blir bara bättre för varje år som går, och är så pass mångsidig att han kan spela var som helst på mittfältet. En extremt funktionell teknik blandas med underbara passningar och smarta löpningar. Trots att han inte är någon jätte så är han inte heller helt oäven som en spelande defensiv mittfältare, då han har så pass stor spelförstelse som kompenserar för hans uteblivna tuffhet och storlek. Given i landslaget har han blivit också. Kommer bli hur stor som helst.
På bänken: Xavier Hernandez (Xavi) Barcelona
Anfallare höger: Leo Messi (Barcelona)
Många spelare har fått epitetet "den nya Maradona" men få har förtjänat det som det lilla skogstrollet. Sån bländande teknik, snabbhet och påhittighet är bara... wow. Messi är helt enkelt wow. Bara han inte utvecklar samma humör och divighet som sin förebild så kommer allt bara att bli alldeles strålande. 14 mål denna säsong, hur många blir det nästa då Barcelona kommer att göra allt för att vinna ligan igen?
På bänken: Joaquin Sánchez (Valencia)
Anfallare centralt: Ruud van Nistelrooy (Real Madrid)
I egenskap av Arsenalsupporter har jag aldrig varit speciellt förtjust i holländaren, han har helt enkelt varit för jävla jobbig som anfallare i Shit United. han spelar fult och begränsat. Han kan bara göra en sak. Men som han gör det. Ingen annan spelare i världen äger straffområdet som van Nistelrooy. Han kan göra mål på precis allt han får serverat. I Real har han dessutom visat mer lagmoral och glädje än han gjorde i de sista säsongerna i United. Ruud trivs som en kung i Madrid, och Madrid trivs med att ha en kung i laget.
På bänken: David Villa (Valencia)
Anfallare vänster: Ronaldinho (Barcelona)
Folk har talat om hans dåliga form nästan hela säsongen. Och visst, han har inte varit fullt lika bra i år. Men han har ändå stänkt dit 21ligamål i år, och Ronaldinho är fortfarande top fem av världens bästa spelare. Även om jag gärna ser att han fortsätter i Barca, så kanske det är dags för ett litet miljöombyte. United och Milan sägs erbjuda feta kontrakt...
På bänken: Maxi Rodriguez (6 mål på 10 matcher!) Atletico Madrid
Så där ja... återkommer någon annan gång med en mer djupanalys av Atletico Madrids år, och de förändringar jag vill se där!
Nåja, dagens plan var att träffa Malin för första gången sen i julas, och jag skulle få spana in hennes nya lägenhet sen hon flyttade tillbaka från Örebro. Men det är alltid ett litet äventyr att åka till Malin, så också denna gång. Hon bor nämligen i lilla byn Ersmark, några mil utanför city. Det är fan inte lätt att ta sig dit. På en söndag så går det dagtid nämligen bara en buss dit, och det kan vara vilken som helst av alla 100 tals bussar som står där. Så givetvis missade jag den. Nu har ju dock Malin körkort så det fixade sig, men så himla dumt ändå.
Hennes nya lägenhet var dock finfin, så också hennes nya tuffa katt Margot. Vi gjorde oss en fin liten picknik bestående av egentillverkad hummus och en kyckling och fetaost sallad och satte oss i den sol vi kunde hitta. Vädret här sedan jag kom har nämligen inte varit så där jättehäftigt. Dryga 13 grader i snitt under dagtid. Så mina planer på att bara ligga ute och titta på Scrubs i min nya tokbra bärbara dvd har fått vänta på sig så här långt. Det kommer väl antar jag. Hade jättetrevligt hursomhelst, och ser fram emot hennes andra inflyttningsfest hon ska, så fort David ser till att pallra sig hem nån jäkla gång! Dude, whats the hold up? Snart kommer jag banne mig ner och hämtar dig själv!
Om vi då raskt hoppar vidare så var det alltså säsongsfinal på den spanska ligan i går. Skulle verkligen Real Madrid fixa detta? Jag var tveksam, Barcelona hade en betydligt enklare match mot Gimnatstec (eller hur fan det nu stavas) än Real som möter Mallorca. Och mycket riktigt så krossade Barca jumbolaget från minut ett, samtidigt som Real Hade stora problem med att hitta ett bra spel mot semesteröns lag, och hamnade så klart i underläge. Men Real Madrid har kämpat mot motgångar hela säsongen, så självklart lyckades de vända på det. Mycket tack vare Arsenal lånet Reyes. Vill jag ha tillbaka honom i min kära klubb nu? Ja faktiskt, killen har talang ingen snack om saken. Även Atletico sägs vara ute efter honom. Helt okej det med. Får de vår Reyes kan jag gärna tänka mig deras Torres...ehe.
Casillas tårar vid 2-1 var säsongens finaste ögonblick.
Ska jag försöka ta ut min version av årets lag då? Det här är aldrig lätt, men har ni några synpunkter eller idér på egna varianter är det bara att lägga en liten kommentar!
Spelmodellen blir ett 4-3-3, liknande den Barcelona använder, bara med lite mer defensiv inriktning på centrala mittfältet.
Målvakt: Iker Casillas (Real Madrid)
Casillas är världens just nu bäste målvakt, han är given. Lite kort kanske, men så hög lägsta nivå, så smart och så snabba reflexer. En av de allra största anledningarna till att Real vann liga guldet.
På bänken: Andrés Palop (Sevilla)
Högerback: Daniel Alves (Sevilla)
Alves är för mig årets största utropstecken, han är som en ung Cafu. Upp och ner på högerkanten som en galning, extremt skicklig med bollen och nog så bra defensivt med. Alves kommer inom de närmaste åren att vara svaret på frågan vem som är världens bästa ytterback.
På bänken: Miguel Brito (Valencia)
Mittback: Sergio Ramos (Real Madrid)
Sergio är en av mina nya favoriter, han är ung, född 86, men ändå väldigt rutinerad. Han kan spela både som mittback, högerback och defensiv mittfältare. Han är hypertuff och aggressiv och dessutom väldigt farlig på fasta situationer. Stannar han i Madrid så har de en ledare och given spelare i minst ett decennium till.
På bänken: Carles Puyol (Barcelona)
Mittback: Roberto Ayala (Valencia)
Man tycker att Ayala, född 73, borde börja gå ner sig någon gång, men han blir snarare bara bättre och bättre. Han är inte lång, men spänstig som en gnu, och en timing som ett stoppur. Han är en supergnu helt enkelt. Valencia sålde honom till Villareal till nästa säsong, men insåg genast sitt misstag och gör allt de kan för att köpa tillbaka argentinaren. Vi får väl se vad som händer.
På bänken: Javi Navarro (Sevilla)
Vänsterback: Joan Capdevila (Deportivo La Coruña)
Vänsterbacksplatsen är väldigt svår, det finns ingen spelare som har utmärkt sig nämnvärt på dena plats i årets säsong. Valet faller ändå på Capdevila, som har gjort en ganska bra säsong, även fast deportivo har klarat sig så där detta år. Capdevia är lagets näst bästa målskytt i år på fyra mål, vilket kanske säger det mesta. Helt okej för en ytterback dock.
På bänken: Gianluca Zambrotta (Barcelona)
Central mittfältare höger: David Beckham (Real Madrid)
Ja denna Becks... hans säsong började inget vidare, utestängd både från klubb och landslag, hånad och utskrattad. Men Beckham har tagit revanch på alla och sig själv, och varit nyckeln till framgång för real de senaste 20 matcherna. Inte bara på fasta situationer utan hans löpvilja och passningsspel är helt otroligt. Mycket tråkigt att han beger sig till USA för att tjäna mer deg, Beckham har mycket kvar att ge i det absoluta toppsiktet.
På bänken: Peter Luccin (Atletico Madrid)
Defensiv central mittfältare: Cristian Poulsen (Sevilla)
Poulsen är en smärta i stjärten på i princip alla han möter och det är det som gör honom så väldigt bra. Det finns nästan inte en spelare dansken inte kan reta ur balans. Men han har också andra goda egenskaper som fotbollsspelare. Stenhård i såväl kropp som psyke och dessutom med en fin känsla i fötterna. Det negativa är att det ibland går till överdrift, och han drar på sig onödiga kort och utvisningar.
På bänken: David Albelda (Valencia)
Central mittfältare vänster: Andrés Iniesta (Barcelona)
Vampyren blir bara bättre för varje år som går, och är så pass mångsidig att han kan spela var som helst på mittfältet. En extremt funktionell teknik blandas med underbara passningar och smarta löpningar. Trots att han inte är någon jätte så är han inte heller helt oäven som en spelande defensiv mittfältare, då han har så pass stor spelförstelse som kompenserar för hans uteblivna tuffhet och storlek. Given i landslaget har han blivit också. Kommer bli hur stor som helst.
På bänken: Xavier Hernandez (Xavi) Barcelona
Anfallare höger: Leo Messi (Barcelona)
Många spelare har fått epitetet "den nya Maradona" men få har förtjänat det som det lilla skogstrollet. Sån bländande teknik, snabbhet och påhittighet är bara... wow. Messi är helt enkelt wow. Bara han inte utvecklar samma humör och divighet som sin förebild så kommer allt bara att bli alldeles strålande. 14 mål denna säsong, hur många blir det nästa då Barcelona kommer att göra allt för att vinna ligan igen?
På bänken: Joaquin Sánchez (Valencia)
Anfallare centralt: Ruud van Nistelrooy (Real Madrid)
I egenskap av Arsenalsupporter har jag aldrig varit speciellt förtjust i holländaren, han har helt enkelt varit för jävla jobbig som anfallare i Shit United. han spelar fult och begränsat. Han kan bara göra en sak. Men som han gör det. Ingen annan spelare i världen äger straffområdet som van Nistelrooy. Han kan göra mål på precis allt han får serverat. I Real har han dessutom visat mer lagmoral och glädje än han gjorde i de sista säsongerna i United. Ruud trivs som en kung i Madrid, och Madrid trivs med att ha en kung i laget.
På bänken: David Villa (Valencia)
Anfallare vänster: Ronaldinho (Barcelona)
Folk har talat om hans dåliga form nästan hela säsongen. Och visst, han har inte varit fullt lika bra i år. Men han har ändå stänkt dit 21ligamål i år, och Ronaldinho är fortfarande top fem av världens bästa spelare. Även om jag gärna ser att han fortsätter i Barca, så kanske det är dags för ett litet miljöombyte. United och Milan sägs erbjuda feta kontrakt...
På bänken: Maxi Rodriguez (6 mål på 10 matcher!) Atletico Madrid
Så där ja... återkommer någon annan gång med en mer djupanalys av Atletico Madrids år, och de förändringar jag vill se där!
Min familjefest
Festligheter på g! Hela Ursviken och halva Skellefteå samlades för årets Joypeak festival, en festival anordnat av pingstkyrkan, som vi råkar bo granne med. Det här innebär mest att det är barnaktiviteter som kaninhoppning, tusen olika hoppborgar, ponyridning och svindyr mat. Det innebär också alltid loppmarknader, som är så dåliga men ständigt intressanta då det inte finns en vettig sak att införskaffa. Min personliga favorit på marknaden måste vara en huvudlös transformer, samt chokladbollar med stora smörklickar i. Mums. Det finns också alltid intressant mode på sådana platser. Den givna kombinationen måste vara alla dessa foppatofflor i olika färger och en svart t-shirt som påstår att Ursviken är årets samhälle. Det finns även några "sup mig full" varianter och så den bästa av alla: "Män med små kukar kör volvo". Jag vet inte, jag kan inte påstå att jag har så stor koll sjäv, även om jag försöker lära mig av min stilmogul Emily, som vet vad som skiljer en riktig häftig varg från ett får i ulvakläder som låtsas vara en tuff och frän varg. Men att gå omkring i ett kyrkområde, fullt med tusentals barn med den texten tyder antingen på en otrolig självdistans eller en total omedvetenhet. Vet inte vad som är att föredra.
Eftersom vi bor granne med spektaklet får vi ju självklart höra all musik med. Crediga grejer jag har sett och hört därifrån är alltså: två killar utklädda till en tiger och en orm som rockar med elgitarrer till texten "Åh jag är så lycklig" och låten "Studsa, studsa!" jag har också hört en omgjord version av klassikern No woman no cry, till texten: Min herre min gud. Lite coolt ändå. Från en dålig religion till en annan. Jag fick också höra Idol-Felicia och Idol vinnaren Daniel Lindtröm live. De var inte speciellt bra, men får i alla fall göra Darin och Måns Zelmerlöw sällskap på min tokhäftiga live lista. Jag har Lotta Engbergs autograf med. Det du.
Davids farsa Janne ringde och hörde om jag ville döma en flickor 14 match. Intressant förslag men jag tackade vänligt men bestämt nej. Hade aldrig kunnat se allting på plan.
Det var också en familjefest denna dag! Moster med familj och Jimmy och Elin var hos oss och vi satt i vårt partytält hela kvällen och drack alkohol, skrattade och grillade. Väldigt mysigt. Lite humor med när ett gäng ungar tittade in och frågade om det var här man kunde köpa glass. Vi sa vänligt men bestämt nej även denna gång. Fint att få träffa lite släkt igen, hade mycket roligt, åtminstone större delarna av tiden. Drack kanske lite mycket dock, välte omkull mitt glas två gånger. Men vad fan, living on the edge liksom.
Och eh... nej. ingen Farbror Hipp idag. ORKA!
Tja!
Eftersom vi bor granne med spektaklet får vi ju självklart höra all musik med. Crediga grejer jag har sett och hört därifrån är alltså: två killar utklädda till en tiger och en orm som rockar med elgitarrer till texten "Åh jag är så lycklig" och låten "Studsa, studsa!" jag har också hört en omgjord version av klassikern No woman no cry, till texten: Min herre min gud. Lite coolt ändå. Från en dålig religion till en annan. Jag fick också höra Idol-Felicia och Idol vinnaren Daniel Lindtröm live. De var inte speciellt bra, men får i alla fall göra Darin och Måns Zelmerlöw sällskap på min tokhäftiga live lista. Jag har Lotta Engbergs autograf med. Det du.
Davids farsa Janne ringde och hörde om jag ville döma en flickor 14 match. Intressant förslag men jag tackade vänligt men bestämt nej. Hade aldrig kunnat se allting på plan.
Det var också en familjefest denna dag! Moster med familj och Jimmy och Elin var hos oss och vi satt i vårt partytält hela kvällen och drack alkohol, skrattade och grillade. Väldigt mysigt. Lite humor med när ett gäng ungar tittade in och frågade om det var här man kunde köpa glass. Vi sa vänligt men bestämt nej även denna gång. Fint att få träffa lite släkt igen, hade mycket roligt, åtminstone större delarna av tiden. Drack kanske lite mycket dock, välte omkull mitt glas två gånger. Men vad fan, living on the edge liksom.
Och eh... nej. ingen Farbror Hipp idag. ORKA!
Tja!
Min dag med Ess
Dagen till ära startade med sommarens på alla sätt värsta syssla. Gräsklippning. Huga. Det vänder sig i magen bara jag tänker på det. Men det är något som måste göras och tyvärr är det bara jag i familjen som är i stånd att göra det. Jäkla skit. Tidigt fick jag göra det med eftersom att jag hade planer för dagen. 9.20 rättare sagt. Och så började det regna också. Klippa gräs suger.
De roliga nyheterna var dock att jag skulle få träffa allas våran Sandra Ess på stan vid ett tiden. Fast nu är det ju ändå Sandra vi snackar om så det blev uppskjutet till två, som jag sedan sköt upp vidare till tre. Men bara två timmar efter planerad tid, inte så jäkla farligt ändå! Hursomhelst var det hur gott som helst att träffa henne. Vi gick väl mest planlöst omkring och gjorde lite ärenden men det var bra ändå, finns nog ingenting vi inte kan eller har snackat om...
Fortsatte sedan vidare till henne där vi gjorde en grym middag bestående av grillad tofu, svamp, paprika, majskolvar, squash och hasselbackspotatis med vitlök och olivolja. Sjukt gott.
Dagen fortsattes sedan med att vi tittade på andra säsongen av OC som hon hade införskaffat. Med häftig timing så var hon just på avsnittet som vi senast såg på i Norrköping för hundra år sedan, andra Chrismukka avsnittet där Ryans (han med rådjursögon) tjej visar sig vara hans "styvmoster"... och även Marrisas (hon med stort huvud) "styvsyster"... vilket borde göra även Marrisa till Ryans "Styvmoster". Och om jag fattat rätt så kommer Marrisas morsa senare att gifta sig med Ryans pappa så då blir de syskon på riktigt.... Plus då att han hånglade upp hans "styvmorfars" flickvän vid ett tillfälle. Jösses. Man får kanske vara nöjd med konflikterna som äger rum i denna familj trots allt.
Kvällen avslutades sen med lite basket, 21, som var mycket jämnt. Sandra vann först med 21-20 och jag vann den andra matchen med 21-20. Orimligt jämnt. Därför lät vi det bestå, och får se till att mötas senare, gärna med en eller annan till glad person!
Summa sumarum kan jag säga att det var den typ av dag och kväll som jag sett fram emot att ha så väldigt länge och bättre sällskap kan väl inte tänkas än allas våran frispråkiga och spontana dam! Så tack för det Sandra, ser fram emot nästa gång!
Farbror Hipp Presenterar
Dagens grej är något så enkelt som ett par mjukisdjur. Det som är speciellt med dem är att de är i form av olika sjukdomar, vilket gör dem till den perfekt kaxiga leksaken. "Jag är inte rädd för några små sjukdomar, jag leker med dina små sjukdomar!" ungefär. Min personliga favorit är förmodligen Gonorré, som är väldigt enkel och söt!
Inget att eftersträva i verkligheten, men är den så här söt är det banne mig frågan om det inte är värt det...
Gonorrén och andra söta sjukdomar finns, förutom på din lokala sommarfest, på sidan thinkgeek.com för ungefär 6$ vardera.
Ha det bra!
De roliga nyheterna var dock att jag skulle få träffa allas våran Sandra Ess på stan vid ett tiden. Fast nu är det ju ändå Sandra vi snackar om så det blev uppskjutet till två, som jag sedan sköt upp vidare till tre. Men bara två timmar efter planerad tid, inte så jäkla farligt ändå! Hursomhelst var det hur gott som helst att träffa henne. Vi gick väl mest planlöst omkring och gjorde lite ärenden men det var bra ändå, finns nog ingenting vi inte kan eller har snackat om...
Fortsatte sedan vidare till henne där vi gjorde en grym middag bestående av grillad tofu, svamp, paprika, majskolvar, squash och hasselbackspotatis med vitlök och olivolja. Sjukt gott.
Dagen fortsattes sedan med att vi tittade på andra säsongen av OC som hon hade införskaffat. Med häftig timing så var hon just på avsnittet som vi senast såg på i Norrköping för hundra år sedan, andra Chrismukka avsnittet där Ryans (han med rådjursögon) tjej visar sig vara hans "styvmoster"... och även Marrisas (hon med stort huvud) "styvsyster"... vilket borde göra även Marrisa till Ryans "Styvmoster". Och om jag fattat rätt så kommer Marrisas morsa senare att gifta sig med Ryans pappa så då blir de syskon på riktigt.... Plus då att han hånglade upp hans "styvmorfars" flickvän vid ett tillfälle. Jösses. Man får kanske vara nöjd med konflikterna som äger rum i denna familj trots allt.
Kvällen avslutades sen med lite basket, 21, som var mycket jämnt. Sandra vann först med 21-20 och jag vann den andra matchen med 21-20. Orimligt jämnt. Därför lät vi det bestå, och får se till att mötas senare, gärna med en eller annan till glad person!
Summa sumarum kan jag säga att det var den typ av dag och kväll som jag sett fram emot att ha så väldigt länge och bättre sällskap kan väl inte tänkas än allas våran frispråkiga och spontana dam! Så tack för det Sandra, ser fram emot nästa gång!
Farbror Hipp Presenterar
Dagens grej är något så enkelt som ett par mjukisdjur. Det som är speciellt med dem är att de är i form av olika sjukdomar, vilket gör dem till den perfekt kaxiga leksaken. "Jag är inte rädd för några små sjukdomar, jag leker med dina små sjukdomar!" ungefär. Min personliga favorit är förmodligen Gonorré, som är väldigt enkel och söt!
Inget att eftersträva i verkligheten, men är den så här söt är det banne mig frågan om det inte är värt det...
Gonorrén och andra söta sjukdomar finns, förutom på din lokala sommarfest, på sidan thinkgeek.com för ungefär 6$ vardera.
Ha det bra!
Min Sysselsättning
Så då skrev man här igen, alldeles fast i bloggandets värld. Men det är cool, man får skriva det man tänker på, samtidigt som andra faktiskt kan läsa det. Helt klart någonting värt att använda sin tid på!
För det är ju det, att spendera tid. Jag har hittills inte gjort något speciellt här, inte träffat någon vän ännu och knappt ens min bror. Men ändå rullar tiden på betydligt snabbare än i Norrköping den senaste tiden. Till slut kommer nog tristessen att slå in dock och då är det ju bra med en sysselsättning. Det går ju inte att vakta mammas tradera konto hela dagarna liksom. Fast jag hoppas nästan att hon får mobilen hon letar efter den ser, som David sa, nästan inte ens lite användarvänlig ut och jag är alldeles kär! Som en liten bulle ungefär! Vill ha en sådan själv tror jag. Fast kanske mycket pengar och trist att byta bort sin bättre mobil, bara för att det finns en som är mycket knäppare...
Nokia 7600
Men vad ska man då hitta på för syssla åt sig själv? Jag har hittils gått i två olika funderingar:
1. Fortsätta förra årets misslyckade projekt med att lära mig att skriva med vänsterhanden, då jag är hopplöst högerhänt och skulle inte kunna skriva mitt namn med vänstern om ens mitt liv hängde på det. Om jag skulle skada högerhanden genom vanliga, alldagliga olycksfall som att mitt nya billiga diskmedel skulle fära sönder handen, är det ju perfekt att ha en andra hand man faktiskt kan använda till något annat än som en symmetriskt hängande klump. För att inte tala om att två fotade och två...händade? människor är supercoola. Tjejerna kommer bara att flockas. Jag har inte utseendet, stilen, pengarna eller charmen... men jag kan använda båda händerna! Alla sköna flickor kommer genast att knuffa undan Justin och tuffa killen från Prison Break till förmån för moi! Detta skulle då främst gå tillväga på så sätt att jag använder en "från prick till prick" alltså att man drar från en punk till nästa i rätt nummerordning, så har man till slut ritat en anka eller Marilyn Monroe.
2. Förslag nummer två är att lära sig blindskrift, eller brailleskrift som det egentligen kallas. Det funkar alltså på så sätt att det finns 6 till 8 punkter inom två spalter som tillsammans bildar en fyrkant. Sedan beroende på var punkterna finns bildas olika bokstäver och siffror. Riktigt vad jag ska ha det här till vet jag inte riktigt, tror inte att det är riktigt lika imponerande att kunna läsa blindskrift som att kunna använda båda händerna, men jag har haft fel många gånger förr. Kanske är det för mina ständigt återkommande mardrömmar om att jag blir blind. (Nej den mardrömmen har ingen koppling med min andra återkommande mardröm att jag blir våldtagen av ett motorcykelgäng.) Vad betyder dessa drömmar för övrigt? Är det någon som är en hejjare på drömtydning, eller har andra förslag på sysselsättningar, hör gärna av er!
Henry har ännu inte gett ett ordentligt svar på om han kommer att stanna i Arsenal eller ej. Vi får väl se vad som händer under denna silly season, men om Henry sticker till Barcelona för under 400 miljoner kr kommer jag för evigt att strypa mig med min Arsenal halsduk!
För övrigt så ryktas det om svenskar! Andreas Isaksson till Milan, Johan Elmander till Juventus, och Zlatan mest överallt. Jag tror inte att någon utav spelarna kommer att röra på sig, men trevligt att de är uppskattade i alla fall!
Helst hade jag kanske sett de två förstnämnda i mitt adopterade lag Atletico Madrid, tror de båda skulle passa enormt bra och hjälpa Atleti längre upp i tabellen. Men det är önsketänkade, Atletico kommer nog som vanligt att pumpa in en miljard nya, sämre, spelare som aldrig får chansen att spela in sig innan de blir sålda till någon ny klubb. Inkompetenta presidenter brukar göra så.
Farbror Hipp Presenterar
Dagens hippa, trendiga grej är till för dem som är tuffa och häftiga, lite gangster så, men fortfarande vill vara snygg och elegant när man är det.
Är du riktigt sur på någon, någon kanske försöker kidnappa din hjärtevän eller bara ställer till problem för dig i ren allmänhet är det bra att ha ett par knogjärn att skrämmas med. Än bättre då om knogjärnen är i guld eller silver med en massa bling på! Notera att jag inte uppmanar till våld eller olaga hot, jag presenterar bara.
Bling-bling!
Tyvärr går de just nu inte att få tag på någon känd plats, och att importera knogjärn till Sverige lär vara olagligt. Men har ni era gangsterkontakter intakta så är väl allt möjligt! För mer information om dessa så kan ni checka in prylguiden.se
Väl mött och ha det gött!
För det är ju det, att spendera tid. Jag har hittills inte gjort något speciellt här, inte träffat någon vän ännu och knappt ens min bror. Men ändå rullar tiden på betydligt snabbare än i Norrköping den senaste tiden. Till slut kommer nog tristessen att slå in dock och då är det ju bra med en sysselsättning. Det går ju inte att vakta mammas tradera konto hela dagarna liksom. Fast jag hoppas nästan att hon får mobilen hon letar efter den ser, som David sa, nästan inte ens lite användarvänlig ut och jag är alldeles kär! Som en liten bulle ungefär! Vill ha en sådan själv tror jag. Fast kanske mycket pengar och trist att byta bort sin bättre mobil, bara för att det finns en som är mycket knäppare...
Nokia 7600
Men vad ska man då hitta på för syssla åt sig själv? Jag har hittils gått i två olika funderingar:
1. Fortsätta förra årets misslyckade projekt med att lära mig att skriva med vänsterhanden, då jag är hopplöst högerhänt och skulle inte kunna skriva mitt namn med vänstern om ens mitt liv hängde på det. Om jag skulle skada högerhanden genom vanliga, alldagliga olycksfall som att mitt nya billiga diskmedel skulle fära sönder handen, är det ju perfekt att ha en andra hand man faktiskt kan använda till något annat än som en symmetriskt hängande klump. För att inte tala om att två fotade och två...händade? människor är supercoola. Tjejerna kommer bara att flockas. Jag har inte utseendet, stilen, pengarna eller charmen... men jag kan använda båda händerna! Alla sköna flickor kommer genast att knuffa undan Justin och tuffa killen från Prison Break till förmån för moi! Detta skulle då främst gå tillväga på så sätt att jag använder en "från prick till prick" alltså att man drar från en punk till nästa i rätt nummerordning, så har man till slut ritat en anka eller Marilyn Monroe.
2. Förslag nummer två är att lära sig blindskrift, eller brailleskrift som det egentligen kallas. Det funkar alltså på så sätt att det finns 6 till 8 punkter inom två spalter som tillsammans bildar en fyrkant. Sedan beroende på var punkterna finns bildas olika bokstäver och siffror. Riktigt vad jag ska ha det här till vet jag inte riktigt, tror inte att det är riktigt lika imponerande att kunna läsa blindskrift som att kunna använda båda händerna, men jag har haft fel många gånger förr. Kanske är det för mina ständigt återkommande mardrömmar om att jag blir blind. (Nej den mardrömmen har ingen koppling med min andra återkommande mardröm att jag blir våldtagen av ett motorcykelgäng.) Vad betyder dessa drömmar för övrigt? Är det någon som är en hejjare på drömtydning, eller har andra förslag på sysselsättningar, hör gärna av er!
Henry har ännu inte gett ett ordentligt svar på om han kommer att stanna i Arsenal eller ej. Vi får väl se vad som händer under denna silly season, men om Henry sticker till Barcelona för under 400 miljoner kr kommer jag för evigt att strypa mig med min Arsenal halsduk!
För övrigt så ryktas det om svenskar! Andreas Isaksson till Milan, Johan Elmander till Juventus, och Zlatan mest överallt. Jag tror inte att någon utav spelarna kommer att röra på sig, men trevligt att de är uppskattade i alla fall!
Helst hade jag kanske sett de två förstnämnda i mitt adopterade lag Atletico Madrid, tror de båda skulle passa enormt bra och hjälpa Atleti längre upp i tabellen. Men det är önsketänkade, Atletico kommer nog som vanligt att pumpa in en miljard nya, sämre, spelare som aldrig får chansen att spela in sig innan de blir sålda till någon ny klubb. Inkompetenta presidenter brukar göra så.
Farbror Hipp Presenterar
Dagens hippa, trendiga grej är till för dem som är tuffa och häftiga, lite gangster så, men fortfarande vill vara snygg och elegant när man är det.
Är du riktigt sur på någon, någon kanske försöker kidnappa din hjärtevän eller bara ställer till problem för dig i ren allmänhet är det bra att ha ett par knogjärn att skrämmas med. Än bättre då om knogjärnen är i guld eller silver med en massa bling på! Notera att jag inte uppmanar till våld eller olaga hot, jag presenterar bara.
Bling-bling!
Tyvärr går de just nu inte att få tag på någon känd plats, och att importera knogjärn till Sverige lär vara olagligt. Men har ni era gangsterkontakter intakta så är väl allt möjligt! För mer information om dessa så kan ni checka in prylguiden.se
Väl mött och ha det gött!
Min start
Jodå, det har hänt. Jag som vanligtvis inte är ett större fan av göra som alla andra gjorde en stilren 180 graders sväng och går andra hållet. Full av inspiration från min vänskapkrets som blir allt bloggtätatare har jag bestämt mig. Jag gör en egen blogg! Och alla små varelser skuttade omkring, spillde ut sina white russian drinkar och bestämde sig till slut för att aldrig mer ta saker för givet. Bomben har träffat mark.
... Det var ju en dramatisk start. Allt av ovanstående är kanske inte helt sant, men det är min blogg och jag bestämmer. Lär dig leva med det!
Vad ska då denna blogg handla om? Inte helt säker, så tills vidare är jag väl så där trist bred och säger att det är en väldigt allmän sådan. Men du vet, det vanliga. De där flummet om mig och mitt innehållslösa liv (Trevlig läsning!), den aktuella nördsatusen angående, filmer, spel, serier och kanske framförallt fotbollen (Arsenal is the shit!)
...Ni riktigt känner hur ni blir mer och mer entusiastiska för detta projekt va?
Slutligen kommer jag att ha min avdelning: "Farbror Hipp Presenterar!" där jag i egenskap som hipp, trendig ung man presentar olika, mer eller mindre, ascoola grejer.
Jag upprepar igen, allt av ovanstående är kanske inte helt sant, men det är min blogg och jag bestämmer. Lär dig leva med det!
Såå. jag är alltså hemma i Skellefteå igen, och vet inte riktigt hur det är. Skitballt att få träffa min familj igen, det är det verkligen och hittils har jag lyckats hålla mig sysselsatt. Fast vem vet hur länge det håller i sig? Finns trots allt inte tokmycket saker att göra här. Men å andra sidan så kommer en del av mina vänner här snart att vara tillgängliga för maximal användning. Så jag får väl fortsätta ladda batterierna så att säga. Ärligt talat när jag tänker vidare på det känns det rätt bra att få byta miljö ett tag. Sista tiden i Norrköping har varit tung, frustrerande och inte alls speciellt rolig på många vis. Hoppas det blir nya tag i höst, men får väl se. Jag passar inte in helt enkelt och det är väl framtiden som får säga hur mycket jag kommer att vilja anstränga mig för att ändra mig till en roligare, socialt mer lätthanterlig Jonas. Fast jag tvekar. Får nog istället fortsätta leka med min studsboll i min kammare.
Farbror Hipp Presenterar!
Så på tall om studsboll, så är de grovt underskattade. Under stressiga dagar är det helt enkelt suveränt att studsa lite för att få igång hjärnkapaciteten och glömma bort bekymmer, sorger och besvär. För att inte tala om att det är förbannat roligt då!
Trendfaktorn har kanske aldrig varit speciellt hög, men med dessa nya diamanstudsbollar kommer du snabbt att bli häftigast på skolan eller arbetsplatsen!
Bollarna går att hitta på Nordiska Museets shop för antingen 15 eller 24 kr beroende på storlek. Givet köp?
Och med det får jag tacka för mig den här gången. På återseende hoppas jag!
... Det var ju en dramatisk start. Allt av ovanstående är kanske inte helt sant, men det är min blogg och jag bestämmer. Lär dig leva med det!
Vad ska då denna blogg handla om? Inte helt säker, så tills vidare är jag väl så där trist bred och säger att det är en väldigt allmän sådan. Men du vet, det vanliga. De där flummet om mig och mitt innehållslösa liv (Trevlig läsning!), den aktuella nördsatusen angående, filmer, spel, serier och kanske framförallt fotbollen (Arsenal is the shit!)
...Ni riktigt känner hur ni blir mer och mer entusiastiska för detta projekt va?
Slutligen kommer jag att ha min avdelning: "Farbror Hipp Presenterar!" där jag i egenskap som hipp, trendig ung man presentar olika, mer eller mindre, ascoola grejer.
Jag upprepar igen, allt av ovanstående är kanske inte helt sant, men det är min blogg och jag bestämmer. Lär dig leva med det!
Såå. jag är alltså hemma i Skellefteå igen, och vet inte riktigt hur det är. Skitballt att få träffa min familj igen, det är det verkligen och hittils har jag lyckats hålla mig sysselsatt. Fast vem vet hur länge det håller i sig? Finns trots allt inte tokmycket saker att göra här. Men å andra sidan så kommer en del av mina vänner här snart att vara tillgängliga för maximal användning. Så jag får väl fortsätta ladda batterierna så att säga. Ärligt talat när jag tänker vidare på det känns det rätt bra att få byta miljö ett tag. Sista tiden i Norrköping har varit tung, frustrerande och inte alls speciellt rolig på många vis. Hoppas det blir nya tag i höst, men får väl se. Jag passar inte in helt enkelt och det är väl framtiden som får säga hur mycket jag kommer att vilja anstränga mig för att ändra mig till en roligare, socialt mer lätthanterlig Jonas. Fast jag tvekar. Får nog istället fortsätta leka med min studsboll i min kammare.
Farbror Hipp Presenterar!
Så på tall om studsboll, så är de grovt underskattade. Under stressiga dagar är det helt enkelt suveränt att studsa lite för att få igång hjärnkapaciteten och glömma bort bekymmer, sorger och besvär. För att inte tala om att det är förbannat roligt då!
Trendfaktorn har kanske aldrig varit speciellt hög, men med dessa nya diamanstudsbollar kommer du snabbt att bli häftigast på skolan eller arbetsplatsen!
Bollarna går att hitta på Nordiska Museets shop för antingen 15 eller 24 kr beroende på storlek. Givet köp?
Och med det får jag tacka för mig den här gången. På återseende hoppas jag!
