Mina religiösa anspråk

Klockan är någonstans runt tio och jag är trött. Jag vill poängtera att det är kvällsvarianten, och inte på morgonen. Jag håller kanske redan på att vända dygnet till det bättre, se på fan! Eller så behöver jag bara sjukt mycket sömn. Men jag ska lägga mig tidigt ikväll, så är det. Jag ska INTE sitta uppe och leka med Internet hela natten denna natt. Nej Jonas, nej!

Jag prövade att shoppa lite kläder igår. Hopplöst, det är inte lönt att göra det just nu. Dels för att jag är fattig som en portugisisk herrelös hund, och dels eftersom att jag är mellan storlekar. Det suger. Köpa för smått som man inte kan ha, eller köpa för stort som jag snart inte bör ha? Anledning att fortsätta hålla i pengarna så länge med andra ord. Men om jag ska klä mig stiligt så kan jag... äh, det är väl ändå accessoarerna som gör detaljerna? Snygg får jag vara senare.

Dagens grej 1: Ny produktionsidé, tillbaka på ruta ett och den gamla är stenskrotad. Den är död och begraven. Kul och intressant men jösses... Det kommer att bli jobb, minsann. Men jag ska nog kunna komma igång på det, finns många möjligheter för mig här, låt fantasin flöda!

Dagens grej 2: Livets ord/vatten/watchtower whatever är lustiga. För ett par veckor sedan försökte en rolig religiös gubbe övertala mig att Gud bor på en annan planet och är ledsen att vi inte är polare. Hårt liv. Idag fick vi pling på dörren av en till snubbe som vill snacka Gud och Jesus och deras glada partygäng. Nu står det ingen reklam på dörren, men Guds PR-man kanske inte tycker att det räknas som reklam?   Hursomhelst så hur kom han in? Vi har portkod för böveln, perfekt för att slippa säljartomtar. Men de här filurerna jobbar för the big man. De kommer in bäst fan de vill. Så den stora frågan är; stod han utanför, ivrig att få prata religion med mig, tills någon öppnade porten och han kunde slinka in. Eller såg han bara dörren öppnas när han var ute på sin promenad, tog tillfället i akt och slängde sig genom innan dörren hinner gå igen? Och vilket alternativ är värst egentligen?

Jag slängde bort hans fina häfte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0