JBomb

Har gått till skolan, har inget Internet i min lägenhet fram till den 9:e ungefär, så det kommer att bli väldigt få uppdateringar den närmaste tiden. Ni får försöka överleva helt enkelt.

Det hela går hur som helst ganska bra, jag trivs väldigt bra och vi har börjat få styr på lägenheten. Än kvarstår mycket, men den börjar ta sig, det gör det absolut. Ser verkligen fram emot att ha inlfyttningsfesten senare, känns lite speciellt. Hur fan jag ska hinna med skola i allt styrande har jag dock ingen aning om, och jag vet inte alls vad som händer. Det har liksom fått stå och vänta ett tag, även om det kanske inte är den klokaste av strategier. Men min uppmärksamhet ligger på annat håll ett bra tag framöver nu, så får det lov att vara.

Jag behöver en slagborr, för att borra i betong. Någon som har en till utlåning?

Jag är redan en mycket fattig student. Fan ta IKEA. Blir fortsatt pasta och köttbullar hela månaden med andra ord. Nåja. Jag har åtminstone gott sällskap.

Halloween till helgen... Jag vill festa men vettefan. Aldrig varit en fan av maskeradsupning, jag menar, vad är grejen? Det blir ju samma slags supfest fast med en kostym på istället. Så jävla bortslösat. Kan man faktikst inte göra nåt annorlunda de få gånger året tillåter, och inte bara slösa bort det på att göra samma sak som man gör om och om och om igen, hela året? Och av nån anledning har det läskigaste bytts bort mott porr i stället. Jävla sell out hög tid, jag brukade gilla dig, när gick du och blev en amerikansk porrfilm?



Nåja, har inte så grymt mycket tid nu, hoppas ni har det bra, och tack alla som har hjälpt till med flytten, ha det!

Veckan som alltså stavas med stort STYR, där dagarna är långa, nätterna korta och hjärnan tänker så mycket att den har börjat gå i spinn. Tur att jag har ett kranium som håller den inne.

Det är alltså flytt på gång. Och så ska projektet presenteras mitt i allt i hopa, så det är en hel del att göra. Har haft långa skoldagar, som har växlats med att gå till Rikard och Ulf för att styra upp lägenheten. Har bokat bil, valt möbler och grejer att inreda lägenheten med, avtalat tid för inflyttning, fixat så vi får el, packat och skruvat ner allt på väggarna, bredband, tv och så vidare. Det knepigaste är kanske att skruva ner saker. Vanligtvis är det pappa som får sköta sånt, men han är visst en bit bort, bara att låna mig lite verktyg av Anders och sätta igång. Känner mig lite manlig så. Skruvat ner hyllor och lampor är minsann inte för vem som helst. Åtminstone intalar jag mig själv det.

I morgon smäller det alltså, då smyg-flyttar jag in i förtid. Först ska vi hyra en liten lastbil och köra till Linköping för ett IKEA besök. Jag och Rikard har hittat lite snygga grejer till lägenheten, det blir nog alldeles strålande bra. Ulf kom dessutom med ett fint initiativ, att äta på Subway. Har aldrig ätit på ett sådant tidigare och tycker att det är mycket spännande! Efter alla gorbys och pasta ska det bli jävligt schysst med nåt nytt. Bara jag får pengarna på mitt konto i rätt tid, har just nu den enorma pengatillgången av 1 riksdal. Nya pengar kommer att vara mycket uppskattade. Sedan tyckte jag att det var lika bra att flytta mina grejer när vi ändå har bilen. Det kommer nog att bli nog så jobbigt att flytta Ulfs och Rikards grejer på lördag. Så det kommer förmodligen att bli en väldigt lång dag, men förhoppningsvis så ger inte mina snälla gossar upp så lätt.



Den ser ganska hod ut huh? Den kommer att ligga fint i min mage!


På tal om lång dag så räknas nog denna dag med. Planering inför fredagens projektpresentation, men vi kom väl egentligen inte fram till så jäkla mycket, alla timmar till trots. Men kul hade vi, hoppas bara vi är nog fokuserade på att faktikst utföra arbetet sen! Blev väl kanske för mycket skratt och "Tea bag that hoe!". Men vafan, nån dag måste man bara få flippa. Det fixar sig säkert ändå.

Halv nio ska vi hämta nycklarna i morrn. Känns så jäkla spännande, hoppas jag faktiskt kan lyckas sova i natt! Fler långa dagar ohoy. Sen helgen efter...fyfan vad vi ska dricka och släppa loss är det tänkt. Ska bli underbart. Men nu måste jag packa ner min lägenhet på Täppan.

Arsenal vann med 7-0 i går mot Slavia prag i CL. Så jävla stort, och så jävla bra de är i år. Ska bli alldeles underbart att följa mitt lags säsong.



Farbror Hipp Presenterar
Var ett tag sedan jag skrev en Farbror Hipp, men har inte haft lust helt enkelt. Men nu ska jag visa nåt småcoolt igen! Det är nämligen företaget Heely som har tagit fram en ny sko som påminner om en Xbox 360 kontroll. Är man en nörd är det väl lika bra att visa det eller hur? Skon finns dessutom i ett antal olika färger att välja på. Finns dock inte till salu i dagsläget, men följ prylfeber.se om uppdateringar i skoämnet!



Tyvärr hittar jag bara bild på sulan. Men i alla fall!



Dagens katt
Prylarna tar inte slut, men de flesta häftiga grejer som man köpa börjar vara berättade om redan. Så jag tänkte att jag kanske kunde smygstarta en ny kategori, och du läste rubriken; dagens katt. Katter kan vara enormt coola djur, speciellt på Internet när man lägger till en kul text. I det verkliga livet rockar fortfarande hundar, men inget klår en katt på nätet.


Visserligen han inte katten och hajen fram i tid, men väl tänkt i alla fall! Katter kan man alltid lita på.

Äntligen lite mat. Visserligen bara ständiga studentklassikern kötbullar och mackaraoner, men all energi är välkommen nu. Sällan har denna mat smakat så gott. Har trixat, fixat och packat i min gamla lägenhet i princip hela dagen utan rast. Kändes nästan full då jag skulle gå hem, vacklandes och nästan krypandes. Men hem kom jag och det första jag gjorde var att ställa mig i det lilla köket.

Tog lite farväl av min lilla lägenhet, fick aldrig riktigt chansen när jag blev utslängd. Jag har alltså bott där i två år. Tänker tillbaka till den första tiden jag var ensam här, 90 mil från nära och kära. Det var ganska skrämmande. Men oj så mycket hopp jag hade. Numera har jag inte alls lika mycket hopp men inte fullt lika ensam. Känns lite skumt att överge sin fasta trygga punkt. Den har inte varit mycket för världen, men den har varit min. Men det är dags nu, jag är redo för nya äventyr helt enkelt.

Sorterade mina gamla brev jag fått genom tiden här, så man fick extra tyngd på benen på resan man faktiskt har gjort här. Kollade också in sakerna på min vägg, höll och studerade dem länge medan jag plockade ner dem. Bästa vän halsbandet. Alla foton. Hysterisk dominans knappen och den fina halsduken som Emily stickade till mig förra julen. Var ganska omskakande. Alla minnen, all kärlek jag har samlat där. Fått mig att tänka efter, tänka om lite grand. Vänskap stannar för evigt. Visst behöver alla närhet, men riktig vänskap består. Så många vänner har berört mitt hjärta, kanske har jag berört några andra. Man får inte ta vänskapen för given, ibland måste den jobbas på, men man får inte jobba sönder den heller. Ibland måste man kanske låta saker vara ett tag. Men alla finns hos mig, för alltid, riktig vänskap kan inte dö.

Speciellt ett föremål berörde mig. Malins gamla brev som hon gav till mig när vi tog studenten. Den finaste gåva jag kunde fått. Det är väl kanske egentligen privat, men den har alltid hängt centrerad på min vägg så jag tänkte att det nog inte är några problem att skriva den här.

Har klagat och gnällt ganska mycket på min blogg den senaste tiden, jag vet. Men det mesta har kommit från hjärtat och något som jag känt har behövts skrivas ner.

Men inte idag. Visserligen har det väl inte hänt något som har ändrat på mitt tillstånd. Men jag orkar inte vara nere mer. Det passar mig illa. Jag bor bara här en vecka till. Jag har roligt med mina vänner, och jag har det ofta. Jag har skrivit klart min bokrecension och det har gått ovanligt smidigt, kanske rekordtid för en som skriver så segt som jag gör. Det finns både en uppsatsidé och en proejktidé med en bra grupp desutom. Mina kläder har till stor del torkat och jag har till och med fått tillbaka mellanskillnad på lägenheterna från studentbo. Jag har faktiskt fått sömn i natt. Och jag har till och med haft tid mitt i alltihopa att återspela ett av mina favoritpspel, Beyond Good and Evil. Ingen kan utveckla spel som fransmän. Eller spela fotboll som fransmän. Fransmän är ett fantastiskt släkte helt enkelt.

Mindre bra på att spela fotboll är svenskarna. Jag orkar inte ens gnälla över hur förbannat dåliga de var igår mot Nordirland. Det spelar liksom ingen roll, vi kommer att ta oss till EM i alla fall och jag hade då kul med gossarna. Vi lekte med kylskåpspoesi. Det måste vi skaffa till vår nya lägenhet, där kan man ju ha roligt hur länge som helst.

Något märkligt med min korridor här på Täppan är, förutom att det alltid är lera på en av toaletterna ,(nån måste springa omkring med gummistövlar här) myggorna. Stora jäkla myggor. Har inte sett en mygga på många veckor nu, men här surrar de på friskt. Men det gör mig inte så mycket. De verkar inte vilja ha mitt blod och jag är inte ute efter deras. Djurrikt här på Täppan. Finns allt mellan myggor, skitiga svin, hammarhajar och en och annan varg. Kanske borde ställa mig utanför med en megafon och uppmana folk att kolla in alla schyssta grejer här. Skulle säkert tjäna en slant.


Har hittat ett klipp från Scrubs, som är en av mina favoriterscener i serien. Saker må gå åt helvete, men det finns alltid chansen att göra allt rätt igen. Eller lära sig leva med det, och försöka glädja någon annan istället.




Allt är inte perfekt. Det finns saker att vara nere och ledsen för. Men med tiden kanske det blir bättre, kanske inte. Men jag kan inte låta det påverka mig. Man måste leva, och känna att de val man gör är de rätta och i slutändan vara stolt att man kan stå för det.

Solen går upp i morgon också.

Bluuäääärrggh. Jag har nu bott i detta råtthål i en vecka, och jag hatar det minst lika mycket för varje dag som går. Seriöst, allt är fel med detta ställe. Inte ens tvättstugan fungerar, det finns en tvättmaskin vars centrifug knappt fungerar, kläderna var som om de hade blivit dränkta av en ilsken nudist. Efter två timmars torkning i torkskåpet var de fortfarande lika blöta. Så jag fick hänga upp allt på de få platser som fanns. En t-shirt hänger på en spik framför mig. Kalsonger och strumpor från spegelskåpet. Ännu mer underkläder på dörrhandtaget till mitt tvättfatrum. Och tröjor i princip hela rummet. Och jäklarna är fortfarande inte torra. Jävla ställe detta. Lite över en vecka kvar, borde inte vara så farligt men tiden går verkligen, verkligen sakta här. De kan inte ens få tid rätt, hmmph.

Borde egentligen börja skriva min essärecension som ska vara klar på torsdag, men har ingen inspiration överhuvudtaget, tänkte att det var vettigare att skriva här. Vanligtvis hade jag diskat eller dansat runt i lägenheten, men nu är det ju faktiskt så att jag varken har nåt att diska eller musik. Eller, jag har musiken men inte högtalarna, och med datorns monoljud är det lika bra att låta bli. Jag som nyss hade laddat hem discografin (alla släppta skivor) med Rage against the Machine, Goo Goo Dolls och Norah Jones. Det känns ganska tomt utan musik, vardagslivet tappar sin lilla naturliga krydda på något vis.

Skolan överhuvudtaget känns extremt motig. I morrgon har vi ytterligare ett idéseminarium, och jag har fortfarande inte kommit på nåt att göra. Sjukt egentligen, hur svårt ska det vara? Inte blev det lättare då vi idag gjorde ett studiebesök på SVT, och träffade de som ansvarar för Vetenskapsmagasinet, där en av dem är en gammal KSM elev, Johanna Becker. Och hon har inte haft nån speciell nytta av alla dessa akademiska texter. Det är efter KSM hon har lärt sig det mesta hon behöver, inte så uppigande kanske. Men nej, klart att det är en ganska bra utbildning, men jag kommer aldrig förstå denna nödvändighet av akademi och teori. Uppsatserna är alltid i fokus, och det är jävligt trist, vi hade lärt oss betydligt mer om arbetslivet om vi hade mer fokusering på det praktiska i stället. För att inte tala om hur mycket roligare det skulle vara. Men studiebesöket var mycket bra åtminstone, det verkade vara ett mycket kul jobb och ger mig nåt att kämpa för åtminstone. Ska titta på deras program om en liten stund, ska handla om dygnsrytm, vilket jag alltid har funnit fascinerande. Speciellt då jag knappt sover på nätterna nu för tiden.

Uppdatering:
Enligt ett test som fanns på SVTs hemsida var jag helt klart en klass B person, en människa som fungerar bäst på kvällen, vilket också är helt sant:

(Detta test bygger på Dygnstypindex utvecklat av Karolinska Institutet.)

Du är en kvällsmänniska
Samhället är dåligt anpassat efter dig, trots att du förmodligen är lika effektiv som andra, dock kanske först på kvällen. Kanske är ditt inre dygn lite längre än 24 timmar, vilket gör att du kan få för lite sömn när du anpassar dig efter det vanliga dygnet.

Vill du göra det lätta testet hittar du det här:

 http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?choice13.type=SELECT&choice13=50&choice16.type=SELECT&choice16=18&choice19.type=SELECT&choice19=21&forward=Se+resultatet&a=928498&choice1=61&choice1.type=SELECT&choice10=12&choice10.type=SELECT&choice4=62&choice4.type=SELECT&choice7=8&choice7.type=SELECT&d=43152&formname=928498&formtype=default_form_type&pollStart=0&pollanchor=pa928498&showResults=true&#pa928498

De flesta av er har förmodligen sett videon från TV4:s program Nattliv, där programledaren spyr i livesändning, men styr upp det på ett högst imponerande sätt. Har ni inte sett den kan ni se den här:





Det är dock inte bara Sverige som tycker detta är kul, videon har spridit sig internationellt. Humor som går över gränserna med andra ord, Nattliv sätter Sverige på kartan, det trodde vi aldrig! Det är Graham Norton show son undrar om detta kan vara sant, analyserar och intervjuar programledaren i fråga!

Det var minsann landskamp igår, Sverige mot stolta världsnationen Lichtenstein, som sägs ha fler registrerade företag än invånare, och därmed väldigt få professionella spelare. Och tja, det märktes, Sverige lekte verkligen hem den segern. Speciellt bra var Chippen, Concha och, faktiskt, Anders Svensson. Såg matchen på lika stolta Dalkarlen, med Rikard och Ulf. Det var dags för glass och det äter jag ju ytterst sällan. Så varför inte lyxa till det? Sagt och gjort, det blev en halvliter Ben & Jerry's för mig, för 49 kr. Hysteriskt dyrt, men väl värt det, glassen är mycket tätare med mindre luft, så det blir väldigt äkta. Smaken New York Super Fudge Chunk. Det är ett lagom lätt uttalat namn eller hur? Det är i allafall chokladgrädglass med chokladbitar i mörk och vit choklad, pekannötter, valnötter och kakaoöverdragna mandlar. Rekommenderas till alla i hela världen, nån gång måste man lyxa. Senare blev det Finding Neverland med Johnny Depp, en bra film om hur karaktären Peter Pan skapades. Rörande och Depp är alltid lysande.

Kommer hem och återigen visar trean En Andra Chans med Nicholas Cage och Tea Leoni. Och självklart blir det så att jag ser den, som vanligt. Vet inte hur många gånger jag sett den ännu. Men hursomhelst, kortfattat handlar det om cage karaktärt Jack Cambell, som är en mycket framgångsrik affärsman och playboy med allt vad det innebär. Men en dag vaknar han upp på en helt annan plats, med en fru, hund och två barn och tvingas anpassa sig, och till slut njuta av tillvaron. Men då vaknar han upp ensam igen i sin ungkarlslya, och allt är borta. Men söker upp sin fru gör han igen, och tar en kopp kaffe. Hur går det sen är upp till oss, men jag är till räckligt romantisk för att hoppas att de hittar varandra igen.

Det må vara en ganska sentimental kärlekskomedi, men den fick mig att tänka. Är det verkligen så här mitt liv ska se ut, har jag gjort så mycket fel? Om jag inte hade sagt det, hade jag inte valt det, hade jag inte gjort det, så hade jag kunnat vara i en helt annan, mycket bättre situation. Eller sämre. Men alla de minsa valen verkar ha påverkan och konsekvenser. Många val känner jag att jag gjort rätt, andra är mer osäkra. Om jag kunde åka tillbaka, skulle jag göra saker annorlunda? Skulle jag bara ha struntat i vissa saker och låtat det vara? Kanske skulle jag ha varit ännu mer aktiv i mina val? Det handlar ju ändå om mitt liv, ibland kanske man borde vara mer självisk. Men jag tror inte det går. Om man går emot sig själv, och inte gör det som känns rätt, är man då verkligen sann mot sig själv? Och om man är sann mot sig själv, kan man verkligen göra andra val då? Alla val har inte varit smarta, men de flesta har varit sanna mot mig själv. Kanske det gör det lite lättare för mig att sova, att jag är rätt säker på nej, jag hade inte gjort saker annorlunda. Däremot lära mig av det jag gjort fel. Av misstag lär vi och så växer vi till slut som människor. Så ändra dina val i framtiden i stället, och hoppas att dina nära har tillräckligt mycket tålamod och ger dig tillräckligt många chanser att vara mogen de rätta valen.


Min Korridor luktar illa.


Min bok tycks inte vilja bli färdigläst. Skärpning nu. Och varför inte komma på ett bra P8 projekt när du håller på?



Farbror Hipp Presenterar
Dags att presentera en ny batteridiriven tröja, kanske den mest stylade av dem alla! Det är nämligen T-groove, T-shirten med en funkig tjej som dansar när hon hör musik, och de lika funkiga cirklarna blinkar i olika färger. Helt klart given succe på discot och inspiratör till nya dansmoves. finns på megagadgets för blott 320 kronor!

Rubriken syftar alltså inte på att jag har fått ett nytt sätt att se livet, även om jag sedan en tid tillbaka mest tycker att livet jävlas, utan jag har fått mina nya glasögon. Jäklar alltså är det så här det är tänkt att man ska se? Jag behövde verkligen dessa, det kan jag säga direkt. Nästan för bra, åtminstone den första tiden. Kände mig nästan som en trafikfara med nya glasögonen på, avståndsbedömningen och balansen blir helt fel. Snubblade till på nästan samtliga trottoarkanter jag gick över, för att inte tala om trappor då. Men jag har börjat vänja mig nu, så det är lugnt. Jag slapp gå in i någon stackars tant eller arg gubbe. Skulle vara lite onödigt. Letade sedan efter dokumentärfilmen Super Size Me som jag och Rikard hade tänkt se i kväll i egenskap av inspiration till uppsatsarbete. Men den finns verkligen ingenstans längre, den blev tydligen bara oaktuell helt plötsligt. Har McDonalds varit framme och mutat Video West?

Jag har så sakta börjat vänja mig vid mitt lilla råtthål. Jag trivs inte, men vet var jag har lägenheten. Måste erkänna att det är väldigt skönt när jag vill gå till skolan, tar en minut och så är man framme. Bara jag inte blir för bekväm. Jag har aldrig varit förtjust i lathet, så då kan det ju vara en idé att låta bli det jag också. En trist sak är att mitt kylskåp får tuppjuck och inbillar sig att den är en traktor ibland, gärna på natten. Förstår inte varför den vill brumma så dant i bland. Lägenheten kanske inte gillar mig mer än jag gillar den...

Såg ett litet skumt test igår jag vill dela med mig av. Det är en undersökning om man tänker med höger eller vänster hjärnhalva.



Du ska titta på den här bilden, och avgöra vilket håll kvinnan snurrar åt. Snurrar hon medurs så använder du mest den högra hjärnhalvan. Om du ser henne snurra... vad heter det? motsols? Anti - medurs i alla fall, så använder du mestadels den vänstra hjärnhalvan. Jag själv såg henne snurra medurs, så jag tänker mest med den högra, vilket inte förvånar mig. Prova att verkligen fokusera på bilden ett tag, stäng ute allt annat. Jag tittade på på hennes fot och skuggan. Händer det nåt?


Så här fungerar hjärnhalvorna:

Den vänstra hjärnhalvan - den språkliga och intellektuella
Din vänstra hjärnhalva sysslar med
- ord, tal och skrift
- siffror och matematik
- logik och analys
- kritiskt granskande
- registrerar detaljer och orsakssammanhang
- räknar ut saker och ting i följdriktig ordning dvs. steg för steg
- arbetar med sammanhängande tankar
- en idé följer direkt efter en annan och leder till en slutsats
- använder precisa, exakta betydelser
- en innebörd, en slutsats
- rätt/fel, ja/nej
- har god tidsuppfattning .

Domineras du av vänster hjärnhalva
Då tänker du rationellt, är kritiskt granskande och är resultatorienterad. Du kräver fakta innan du tar några beslut. Arbetar systematiskt och planerar ditt arbete. När du diskuterar tar du upp en fråga i taget och avslutar den innan nästa fråga diskuteras.Du är bra på att utrycka dig i tal eller skrift. När du läser föredrar du facklitteratur och facktidskrifter. Ägnar dig mycket åt detaljer och har svårt att se helheten direkt. Du är inte benägen att ta risker eller fatta snabba beslut.

Den högra hjärnhalvan - den konstnärliga och kreativa
Din högra hjärnhalva sysslar med
- färg, form och fantasi
- musik och rytm
- intuition
- känslor, kärlek och dagdrömmar
- bilder och symboler
- ser snabbt helheter
- läser och tolkar kroppsspråk
- drar slutsatser intuitivt inte följdriktigt
- använder sin känsla för hur saker och ting passar ihop eller hör ihop
- många alternativ/slutsatser och många betydelser
- kreativ och ofta konstnärlig
- har dålig tidsuppfattning

Domineras du av höger hjärnhalva
Då drar du slutsatser intuitivt, får plötsliga insikter som baseras på aningar, känslor och ofullständiga fakta, mönster och bildspråk. Du uppfattar genom att känna igen mönster och var saker och ting befinner sig i relation till varandra och hur delar hänger ihop och bildar helheter. Du har lätt för att känna igen ansikten. När du hör någon tala är det inte så mycket orden utan kroppsspråk, röstläge, stämning och omgivningen runtomkring som har betydelse. Du kan spontant inspireras av ett konstverk, medan en som domineras av vänster hjärnhalva frågar vad det skall föreställa. Har lätt för att känslomässigt påverkas av t.ex. musik.

Ojojoj... Det går undan det gör det. Väcktes klockan sju i morse igen. Studentbo knackade på en gång, gav mig ingen chans att vakna upp och stormade in. Schysst taktik. Det var ett mycket intressant samtal må jag säga.

Studentbokvinna: Varför har du inte ringt?

Jag svarar nyvaket: Va?

SBK: För att bekräfta din lägenhet, du ska ju flytta till Täppan!

Jag: Ska jag?

SBK: Ja vi ringde ju dig i går!

Jag: Jag har inte fått nåt samtal av er sedan i fredags.

SBK: Oj då... Då har vi nog glömt att berätta för dig. Du ska i alla fall flytta till Täppan.

Jag: Va, oj när då?

SBK: IDAG!

Wow... De hade alltså glömt att meddela mig det. Schysst jobbat, det gjorde inte att jag fick ytterligare grym ångest över huvud taget. Jag tyckte en vecka var lite tid. En dag är inte mycket mer tid, speciellt inte då man har obligatoriskt seminare just den dagen. Så arg jag var. Så arg. Jag menar om de har skött sig dåligt tidigare så blev det inte bättre. Min tröst är att snart behlver jag inte ha mer med dem att göra.

Får nyckeln till min nya lägenhet, som alltså som sagt ligger på Täppan, dvs i samma byggnad som skolan. Vilken cred va, alla har vi nån gång önskat att vi bor i skolan eller hur? ...Jösses. Korridoren har dessutom extremt hög skabbfaktor. Mitt lilla rum är ungefär hälften så stort som mitt gammla lilla rum. Så drygt 12 kvadratmeter stort. På lappen utamför står det att jag heter J. Pedro.

Jag öppnar badrummsdörren för att kolla hur fräsch den är och upptäcker... att där finns bara ett tvättfat. Finns alltså ingen toalett. Hurra, drömpalatset! I stället ligger toaletten just utanför min lägenhet, en skabbig, äcklig liten grej med en lika äcklig dusch. Hårtussar överallt. Mums. På andra sidan korridoren finns en till lika äcklig dusch. Sammantaget är det kanske 10-12 lägenheter som alltså delar på 2 toaletter och 2 duschar. Smart tänkt där, känns verkligen superfräscht. Finns inte toapapper där heller, så jag antar att det är någon form av självbetäning där. Men det är lugnt, har snott papper av skolan så länge! Finns trots allt en hel del fördelar med att ha skolan alldeles i närheten!  Köket är också en enorm besvikelse, litet, smutsigt och med mycket intorkad mat och fett. Har seriöst ångest för att använda köket för att laga mat, ska skjuta på det så länge som möjligt.

Jag kräver i alla fall att studentbo ska hjälpa mig packa, vilket de till slut ger med sig till och gör. Packar in resten av köket åt mig, som jag inte själv hunnit med, och kör grejerna till min nya lägenhet , medan jag får nöja mig med att promenera. Kommer på mig själv med att ha glömt massvis av nödvändiga grejer hemma, däribland bredbandsuppgifterna (jag sitter alltså på skolan och skriver nu) och mat. Då rörmokarna håller på i mitt kök bekymmrar jag mig inte om att låsa dörren och nu när jag kom på att jag behöver de här sakerna, så har jag lämnat mina nycklar inne i lägenheten, och studentbo har stängt för dagen. DOH! Får vänta tills imorrn då med andra ord. Så typiskt mig, och så typiskt denna tid av missär överallt. I morrn ska jag ta en ny kamp, då jag fan vill ha ersättning, det här rummet håller inte ens hälften så bra kvalitet som den gamla, då borde jag inte behöva betala för det heller. De här två kommande veckorna kommer att bli vääääääldigt långa...

Snart ska jag bege mig till Anders. Han, jag och Ulf ska spela tv-spel och sedan ta en öl och spela lite biljard. Det blir fint, vill verkligen vara i min nya lägenhet så lite som möjligt.

Men tack ska ni ha allihopa, nära och vänner, som hjälper mig igenom detta. Så mycket stress, ångest och sorg den senaste tiden. Men ni har hjälpt till att hålla mit huvud kallt, mina timmar upptagna och har till och med skrivit dikter tillägnade mig. Jag är evigt tacksam, älskar er alla.

...Var ska jag börja?

Varit mycket bloggskrivande på sista tiden, och det känns lite tragiskt men skönt på samma gång. Det jag skrivit om har kanske inte varit speciellt muntert, och det kommer det inte vara i dag heller, men det har varit skönt att få skriva, att dela med sig. Om än inte med någon så något.

Jag känner mig ganska ensam. Jag kan inte svära på att det är en rättfärdigad känsla, men jag känner den likafullt. Ni som har läst min blogg den senaste tiden vet det redan och jag ska inte fortsätta gnälla om det hela tiden. Men jag sitter mest och väntar på att nåt ska hända, att nån ska höra av sig och vilja hitta på något. Det händer ibland men ganska sällan. Jag tänker tanken att jag borde försöka hitta på något kul, bara samla gänget och hitta på nåt, vad som helst, men vet att det med stor chans är lönlöst. Vet inte ens om det finns ett gäng längre. Jag tar bara de chanser jag får när nån faktiskt vill umgås med mig. Märkligt, istället för att känna fler och fler människor ju längre tid jag är här, så får jag kontakt med allt färre. Nu umgås jag, åtminstone regelbundet, med mer eller mindre tre, möjligtvis fyra , beroende på var man drar gränsen för regelbundet, personer. Visserligen väldigt fina vänner, men en trist utveckling. Jag har ju fler, jättefina, vänner, men umgås inte speciellt ofta med dem nuförtiden. Får väl se om nåt annat händer senare, hoppas det. Jag förstorar kanske upp saker, jag har ett hyfsat stort kontrollbehov, ser gärna problem. Är kanske bara en i en tillfällig svacka, men väljer att se problemen så tydligt.

Den här hösten är verkligen katastrof. Missflyt nästan hela tiden. Igår var en sån dag...igen.
Vaknade klockan sju av att ett gäng rörmokare bankade på dörren. Var bara att kasta sig upp, släppa in dem och sticka därifrån. Att sitta på skolan flera timmar innan man börjar, när man dessutom börjar tidigt ändå, är ingen höjdare. En dålig start, men det kan ju bara bli bättre tycker man. Audiogenomgången gick skräp. Jag är kanske blind för vårt material, men jag tyckte vårt audioreportage var ganska bra. Men oj vad skäll vi fick. Knytnävar på bordet och ett "skärpning!" rent utav. Jag kan ta kritik, men vill att den ska vara befogad. Det kändes som att hälften av det var rent bullshit, och att vi gjordes ett exempel av. Det gör det ju desto roligare att fortsätta anstränga sig. Eller hur.

Går hem från skolan, inte alls speciellt nöjd med hur dagen har utvecklat sig. Och då ringer studentbo, och säger att jag måste flytta, helst nästa vecka. Vattenrören är skapade på nåt sjukt sätt så de sitter i en vägg, som därför måste rivas. De slänger ut mig från mitt hem med andra ord. Visserligen ska de erbjuda mig nån annan studentlägenhet nån annan stans, men känns måttligt roande. Hur ska jag ha tid till att packa? Hur ska mina möbler få plats i en ännu mindre etta? Vad ska jag göra med alla kartonger, alla saker jag äger, när jag ska flytta bara två veckor efter igen? Orkar jag ens flytta två gånger på samma månad, bland essärecensioner, mediakompleteringar och projektpresentationer, som jag inte ens har kommit på nåt till?

Jag vet inte hur jag ska fixa det här, ångesten står mig upp i öronen. Lyckligtvis så fick jag i alla fall tillfälle att spela lite tv-spel med Ulf och Rikard till sent på natten igår, kändes väldigt välbehövligt. Så tack för det, fick mig verkligen att tänka på annat en stund.


Jag vill inte äta. Mat känns äckligt, och jag känner apatains kraft slå över mig. Att laga ens den lättaste måltid känns väldigt jobbigt. Jag fryser och mina ben värker, förmodligen är det nåt väderomslag på gång. Jag gick ut och gick för att få lite liv i dem, och mig själv. Kände mig dragen till kyrkogården och hör Rosie Bengtsson, mediumet vi intervjuade till vårt audioreportage, säga något i stil med: "Jag är inte rädd för de döda, jag är mer rädd för de levande, de döda skadar oss aldrig. De behöver bara hjälp ibland, att hitta rätt ." Jag ville visa min respekt för dem som ligger där, och gick runt bland gravarna i åtminstone en timme. Begrundade gravstenarna länge och väl och försökte se människorna bakom namnen. Speciellt en berörde mig. En inte speciellt väl omhändertagen grav som nästan stod som för sig själv i ett hörn, bortglömd. På den stod det enbart TOMMY och åren han levde mellan. Tommy blev bara 22 år gammal och jag vet så klart ingenting om honom, han dog trots allt 10 år innan jag föddes. Men jag tyckte det kändes ovärdigt. Ska gå dit med en ros och kanske ett ljus och lämna det på hans gravplats. Känns som att vore en god idé. För oss båda.

Tv6 visar styggelsen Terminator 3 och jag tänkte att jag var tvungen att ge den en ny chans. Och det är fortfarande en styggelse. Jag gillar verkligen den första filmen, och nummer två är den bästa action och sf-filmen jag sett, och en av mina absoluta favoritfilmer. Sen kom trean och förstörde allt. Den gör Terminator till en skrattretande trilogi, och förstör allt som de tidigare filmerna hade byggt upp. Och som jag har förstått det så är en del fyra i produktion. Så jävla illa, man ska inte röra mästervärk bara för att man vill tjäna lite stålar! Usch och tvi säger jag. Uch och tvi!

Igår var det ju tänkt att jag skulle styra upp något , även om det var något så enkelt som en fotbollstittning med tilltugg. Det gick... sådär. Alltså förstå mig rätt nu, jag hade verkligen skitkul, bättre än på mycket länge. Fotboll, starköl, mycket skratt, samtal om barnasynder och ölflaskans konstruktion. Och så dansade vi till nåt Noise-band som Anders hittat. Mycket bättre blir det ju inte. Det som var så där, var att jag egentligen inte lyckades styra så bra. Det är inte så att jag inte träffar mina vänner, för det gör jag, eller inte har kul när jag gör det, för det har jag verkligen. Men lyckas styra, det gör jag inte, får allt som oftast nej på mina förslag. Vet inte riktigt hur jag ska tolka det hela, men stoltheten börjar få sig en törn. Tar det inte som att folk inte vill umgås med mig, absolut inte, men vill de bara inte göra de grejer jag vill göra? Kanske får strunta i det helt enkelt. Inte styra, låta folk kontakta mig om de vill göra nåt. Tror det blir skönt så med flytten, att bara få hänga, och träffa vänner får jag ju göra hela tiden. Men mer samlat, och förhoppningsvis lättare att få nåt gjort.

Besök hos optikern idag. Jag visste att jag hade fått sämre syn, men gosh, när de visade skillnaden mellan glasögonen jag har nu och de jag borde ha.... Nästan så att jag borde ha svalt svalt min tunga och det var nog bara glasögonen som hindrade mina ögon från att ploppa ut! Att det var så stor skillnad kunde jag aldrig ana. Men de var mycket vänliga med mig på specsavers, och hade också det alldeles strålande erbjudandet att man får välja två glasögon för en. Och dessutom var det en kampanjvecka, så det var bara halva priset på synundersökningen med. Så jag är mycket nöjd, 2 par glasögon och synundersökning för 1525 kr. Coolt att kunna alternera mellan olika par, även om de liknar varandra till viss del. Ena paret har en halv silverram och relativt tjocka, svarta bågar och ger ett, förhoppningsvis, intelligent intryck, medan det andra paret är lite tunnare, i och för sig också den med en halvram men den går i en metalic-blå färg, som jag tyckte var lite mer sportig. Fick dessutom pengarna till det som en tidig julklapp av mor och far, vilket känns enormt skönt. Visserligen blir inte julen så spännande kanske, men det är något som jag kan ta. Synen är viktigare än mystiken under granen, så är det bara. I en nära framtid är det heller inte helt omöjligt att jag börjar med linser. Vet inte om jag vågar bara. Läskigt att pilla sig själv i ögonen. Meeeen. Kankse dags att komma över det där nu. Men nu har jag ju snart i alla fall två par bågar att leka med!

På tvn rullar ID, kanal 5s program om fördomar. En mycket hysterisk kille tävlar, med sig har han tre kvinnor som är så otroligt irriterande kackliga. Kackel när folk skriker i munnen på varandra utan för avsikt att sluta eller ta hänsyn till någon annan är ganska irriterande, Hans Falén ser ut att explodera vilken sekund som helst. Kalla det Jante om du vill, jag kallar det misshandel av hörseln.

Varit en lång helg, sedan torsdag och börjar om i morrn. Kännts rätt långt, men ändå mycket skönt, ta det lugnt och riktigt, riktigt slapna av. Göra kandidatarbetet i lugn och ro. Och allt löste sig ju rätt smidigt ändå, fick använda fantasin och göra något lite annorlunda på direkten. Jag och Rikard försökte nämligen att bättra på våra nördpoäng, och det rejält. Vi skulle se alla Starwars filmer på raken var det tänkt. Vi hade planerat det mycket noga med energi, socker och fett som vapendragare i detta nördiga quest. Tror vi handlade för 350 spänn, men vi skulle trots allt titta på film i över 13 timmar. Men tyvärr. VI var inte nördiga nog, vi klarade bara fyra filmer och dryga åtta timmar film. 75% nördar bara, och det är väl ganska tryggt det med. Och ja var lugna, vi åt inte upp allting. Även om vi tryckte i oss rätt bra! Speciellt goda var baguetterna vi gjorde, med sallad, salladslök, tomater, dressing, creme cousin, mozarella och cheddarost och till sist tacco kyckling. Så jävla gott.
Nu känner jag att jag kan vara lugn, nu kan jag följa strömmen igen lite grand, jag har trots allt gjort något som tallar emot all häftig norm. Alla måste vi vara nörd ibland, så tack Rikard för att du ville vara nörd med mig, det behövde jag!

På sista tiden har jag känt en påtaglig försämrad syn. Riktigt ordentligt mycket sämre till och med. Så nya glasögon känns näst intill akuta, så det blir ett besök hos optikern på torsdag. Jag vet att jag måste ha dem och att de måste prioriteras, men jävligt olycklig timing så här i flytt-tider. Varenda sparat öre är välkommen till sådant. Och glasögon har en potential att vara svindyra. Jag kan förstås välja ett par billiga bågar, men hittills inte hittat några jag gillar. Och att ständigt gå runt med ett par glasögon man inte tycker om, det finns bara inte i min värld, så bra självförtroende har jag inte. Så det kan kanske vara värt att spendera en peng på. Jag hoppas verkligen att jag kan ta det på avbetalning, annars vet jag inte riktigt hur ekonomin löser sig. Men får väl ta det då det kommer, och hoppas på det bästa helt enkelt.

Här är de mest aktuella modellerna som jag hittat på deras hemsida, har ni någon åsikt får ni gärna dela med er av den!


Specsavers bilder är inte de bästa, men Tucker är mitt förstaval, 1395 kronor för dem. Men de ser lagom diskreta och designade ut för att jag förmodligen skulle trivas i dem.



Romeo är enbart ett alternativ pga priset, 595 kronor. Lite väl enkla för min smak egentligen.



Ian Hi-tech är åtminstone rätt luftiga och diskreta. Ett klart möjligt val. 795 spänn.

Just nu är det tvättning som gäller till tolv. Klockan elva är det Dexter på tv, det suveräna programmet som kriminalteknikern som dessutom är massmördare i hemlighet. I morrn ska vi göra en prata övning som jag borde ha övat på, men skit samma. Jag är ganska van prata, jag kör på gammal rutin!


Farbror Hipp Presenterar
För en dryg månad sedan visade jag hur man kunde styla till datorn lite grand. Jag var helt fel ute. Jag tänkte design, då jag borde tänkt bling. Lyckligtvis är det andra som är mer vakna än mig, till exempel PatsaysNow. De har näligen utvecklat en riktigt blingad datamus, Diamond Flower. Den består nämligen till stor del av 18 karats vitt guld, och räcker inte det så har den dessutom 59 briljantslipade diamanter i en söt formation. Så gillar du din dator på riktigt, visa det! Men smakar det så kostar det, 172 900 riksdaler får du betala för dyrgripen på megagadgets, det borde den väl vara värd?


Läcker liten grej va? Skulle Sex and the city tjejerna kunna motstå denna?


Inzoomade diamanter, blir nästan bländad av blinget!