Mitt carpe, mitt diem.

Va, vaaa? Hur gick det här till? Det är torsdagnatt redan, var tog min vecka vägen? jag förstår ingenting, jag är helt förstummad. Nåja bäst att göra det bästa av situationen då, som att spela det nya Football Manager spelet. Seriöst Jonas, om du så gärna ägnar dig åt bokstäver på en skärm så kan du ju kanske skriva uppsats istället? Nä. Hur kul är det? Orka. Det är roligare att slöa sig genom livet.

Produktionen är en jävla katastrof, helt uppgiven och vet inte vad vi ska göra. Tillbaka på ruta ett då, förmodligen. Läs Fängslad bloggen så får ni se. Känns vidrigt just nu.

Därför var det bättre att ägna kvällen åt biljard och öl i goda vänners lag! Jag suger ju fullkomligt, men det viktiga är inte att vinna. Det viktiga är att vara där, och kunna texter till Jessica Folker och Cher. Aktuellt värre, kanske skulle kunna byta DJ... Men å andra sidan så kom han med en skål med chilinötter åt oss... jag tror det går jämt ut. Min taktik går hursomhelst ut på att inte sikta. Siktar jag träffar jag aldrig, stöter jag bara...så går det ibland hyfsat. Jag vet inte om det är en metafor för livet eller inte, har inte riktigt kunnat bestämma mig. Men det ligger ju inte allt för långt bort egentligen, carpe diem, slacker-style.

Party i helgen? Kanske!  Jag sa ju att jag borde fortätta med den sköna färgen vit men... får se. Carpe Noctum - fånga natten. Det är ett fint uttryck. 


Farbror Hipp Presenterar

Jag vill ha ett Sony Playstation Portable(PSP) som fan,  för att den är så jävla snygg mest. Jag vill även ha andra spelleksaker, men just en PSP skulle jag dyrka. Den är så vacker, den klår ju Ipods till höger och vänster i design vilken dag som helst. Men designen kan trots allt inte överleva allt. Som artisten Pinks limiterade version som går att köpa i butikerna ( för en mindre summa pengar än originalen kan jag ju tillägga...) som helt enkelt är ganska ful och gräslig. Och rosa, så klart. Jag gillar rosa som färg, min gamla gameboy är rosa. Men det här var förskräckligt. Om det lockar tjejer till spel? Jag har faktiskt ingen aning. Flickorna gillar rosa serrö. Även ful sådan?

Att vi dessutom får med lite rumpa är ju en stor bonus. Rosa och rumpa, de två viktigaste R:en.

Min nintendo-tumme

Varför gör man så här mot sig själv? Jag har världens simplaste uppsats uppgift som bara väntar på att bli klar, och jag har alla möjligheter att faktiskt göra det. Den kräver inte ens särskilt mycket tid eller energi, men ger nån extra tjänad sida. Men likförbannat sitter jag här med en Nintendo-tumme, från spelet Super Punch-Out!! (ja det ska faktiskt vara utropstecken där).
Varför? Varför kan jag inte bara ta tag i det och få det gjort? Nåja, innan jag lägger mig ska den vara klar. Det är mitt löfte. Jag som ju hade tänkt att gå och lägga mig tidigt, så jag kommer tillbaka i en vettig dygns rytm.  Det får väl vänta till en annan dag antar jag...

Så enkelt, men så beroendeframkallande. Här mot asjobbig clown.


Annars har det varit en lugn helg. Jag är ju nästan lite ovan nu, men dags för färgen vit att ta del av mitt liv ett tag igen. Det innebär alltid lika viktiga lördagssysslor som att skala popcornkärnor och reda ut skillnaden mellan ostbåge och ostkrok. Jag har alltid sagt ostkrok, men jag skyller det på mina föräldrar. Ingen av dem är så där jättelogisk i namn dock då de varken påminner särskillt mycket om bågar eller krokar. Livets små gåtor va?

I dag var det mer högkvallitet i nöjeslivet, Emily och Frida hade hyrt filmen Dumpad, och jag måste säga att jag är väldigt positivt överraskad. Jag tycker att såna komedier kan vara lite hit and miss. Jag gillade Knocked-up, men inte alls Supersugen. Men den var kul, och hade ett par härliga människoporträtt. Men största delen av underhållningen kom förmodligen från Emily och Frida, sällan har jag skådat sådan engagerad filmpublik. Det förstäker ju upplevelsen med ungefär 70% när man har två damer som skriker åt tvn värre än värsta Ricky Lake publik! Det sägs att kvnnor tar till sig film starkare än män i det särskillda ögonblicket, då de tänker med båda hjärnhalvorna samtidigt, medan vi killar allt som oftast växlar. Vi kan också så klart bli tagna, men det tar tydligen lite längre tid innan vi har bearbetat materialet. Och tja, jag tycker det låter rimligt jag. Uppenbarligen.

Men nej, back to work kanske? Eller... ska jag se till att spöa den där satans clownen först? Hmm...


Min och bloggens nytändning!

Pompa och ståt, ballonger och fyrverkerier! Bloggen är återupplivad! Och som ni kan se, kraftigt uppdaterad i sitt utseende! Det är ingen mindre än designgeniet Emily som har stått för nybygget, och jag är mycket mycket nöjd. Så går ni i liknande tankar så är det bara att gå in på hennes blogg: http://emilyphoto.blogg.se/ och kontakta henne för vidare business, helt klart värt. Visst är den snygg?

Då är det bara det där... vad ska jag skriva om? Jag är helt ringrostig på detta nu. Jag håller mest på med uppsats och projektarbete... eller rättare sagt, det är det jag borde ha ägnat min tid åt. Vilket jag nu egentligen inte alls gjort, men mer om det på annan blogg. Ni kan ju kolla in fangslad.blogg.se (även den designad av Emily för övrigt) om ni har intresse för det. Jag vill inte skita ner den här bloggen med sådant skräp just nu.

Jag måste säga att jag har fått en liten personlig nytändning också, det är faktiskt inte bara bloggen som görs om. Jag är på inget sätt en helt ny person, men jag tar tag i saker nu. Mest tydligt är kanske viktprojektet. 21.3 kg är jag uppe i nu, det är fan inte fy skam. En bit kvar, men i'm getting there... Jag har till slut skaffat linser, det som jag var så rädd för förut. Man behöver inte vara rädd för saker. Det mesta är ganska harmlöst faktiskt. Jag har också en tanke med mina frisyrer nu. Det är förvisso inte så farligt på något sätt, annat än att jag blir kletig i händerna av vax och förorenar miljön med hårspray, men det får beräknas som ett medvetet risktagande, det kan jag stå för. Men jag har absolut blivit mer fåfäng. Så dags kanske. Jag har också tagit tag i andra saker som jag inte berättar om här. Lite hemligheter måste man få ha. Men kontentan är alltså Jonas v.1.5 med andra ord!

Det är kanske inte en sund syn på sig själv att jämföra sig med datorprogram?


Efter ungefär flera millennier av att inte bry mig det allra minsta om Kent har jag nu gjort en helomvändning och för stunden lyssnar jag nästan uteslutande på Kent. Efter att inte ha lyssnat på musik särskilt mycket alls förutom på mina promenader så kan man säga att de bara dök upp och räddade mitt musikintresse. Vem kunde ana? Egentligen borde jag här ha citerat en Kent-text för att bevisa mitt engagemang för deras sak, men jag är nog inte mogen uppgiften ännu. Men se upp, för eller senare så kommer ett tänkvärt citat att ploppa upp här, när ni minst anar det.

Se där det blev ganska mycket att berätta trots allt!



Farbror Hipp Presenterar

Jag ställer mig kluven till att duscha. Det kan vara så fruktansvärt skönt, och nödvändigt så klart, men det är ju sällan särskilt kul. Det bjuder ju sällan på några direkta överraskningar. Senast jag hade roligt åt något i duschen var när jag använde en duschcreme som luktade choklad. Men om strålarna från duchmunstycket kom i olika färger istället, hade det inte varit roligare då? Så klart det hade! På coolstuff.se finns "LED Duschhandtag" som byter färg i olika snygga neonfärger, beroende på vilken värme vattnet har. Kanske krävs det mörker för att detta ska bli tydligt, men det blir ju bara desto roligare att duscha då. Som att gå på disco. Fast duscha. Om det blir roligare eller inte i kombination med alkohol har jag ingen aning om. Om det är värt att testa? Kanske! 500 spänn.


  Nu syns ju inte alla färger på samma gång men ni förstår principen. Det blir häftigt.







RSS 2.0