Mina favoritfilmer del 1.
Igår var en bra dag, det måste jag påstå. Träffade min boss på gestaltningsbyrån, och diskuterade min projektidé. Han verkade gilla idén, vilket alltid är trevligt, men den har lite justeringar att göra, för att kunna fungera i dagens journalistiska klimat, vilket är ganska trist. Tanken är ju att jag ska skriva om Norrköping på en hemsida på ett mer objektivt och personligt sätt, recensera matställen, konserter, uteställen, kulturella händelser och så vidare. Men grejen är så klart det här med pengar. Det är ganska krasst och cyniskt, men likväl en verklighet. Finns det en chans att jag ger dåligt betyg till en plats eller aktivitet kommer de aldrig att vilja göra reklam på min sida = Inga pengar.
Så vi diskuterade hur det kan lösas. Kanske om man gör det i pappersform i stället, helst då i en snygg pocketform, då kanske man kan söka press stöd och göra deals med tryckerier. Så det är det jag ska göra nu. söka sponsorer, göra smarta affärer och kolla marknaden. Helt nytt för mig, men väldigt spännande!
Hämtade också ut mitt nya ID-kort från banken igår. Illa, jag ser helt efterbliven ut. När folk ser på kortet kommer de att undra var min personliga assistent har gömt sig.
Fotboll igår ja, Inter - Liverpool med Emily och Frida på besök. Matchen var inte speciellt rolig egentligen, Liverpool hade extremflyt med domaren, Inter ville inte bjuda upp till kamp och det häftigaste var väl egentligen att Claes Runheim var väldigt solbränd förutom ett väl tydligt parti vid ögonen där hans skidglasögon suttit. Men det spelar egentligen inte så jättestor roll, trevligt sällskap är trots allt trevligt sällskap och jag hade kul ändå. Lite trist att plastgitarren inte hans med, men den står kvar. Nördrocka kan man göra närsomhelst, men ser fram emot det, alltid kul att spela med andra, även om man bara tittar på.
Listor är ju lite kul, och jag måste träna upp mig lite grand inför kommande skrivning på hemsidan/pocketen. Så jag tänkte att jag kanske kan lista mina 10 favoritfilmer? Ni får dock bara fem stycken denna gång.
10. Mannen på tåget
Det här är filmen: Denna franska film handlar om två män, en gravt kriminell sådan med en förkärlek till bankrån, och en pensionerad lärare och poet. När den kriminella av dem reser till en ny stad för en större kupp, får han bo hos den pensionerade läraren. Då båda två tycks vara ganska less på sin situation, den kriminella för att han aldrig får sitta ner och bara slappna av, den pensionerade för att det enda han gör är att sitta ner och slappna av, så väljer de att byta plats med varandra.
Därför gillar jag den: Det är inte helt lätt att motivera varför denna är med på listan, då jag faktiskt bara sett den en gång. Det var på Nordanå bio under gymnasietiden, där de visade lite mindre mainstreamfilmer till ett vettigt pris. Men vad gör den då på listan? Jag blev helt enkelt väldigt tagen. Filmen går fram i en ganska långsam takt, de både männen sitter mestadels bara och pratar med varandra, men gör det med sådan charm och flyt att det aldrig blir tråkigt. Trots att förutsättningarna är ganska trista så är det en av de bästa feel good filmerna jag någonsin har sett. Kanske på grund av hur två kompletta främlingar kan göra sådant intryck på varandra att de helt byter livsstil och väljer en ny bana i livet. Det är lite vackert.
9. Forrest Gump
Det här är filmen: Forrest Gump är en aktiv man. Han har träffat ett flertal presidenter, varit en stor sportsjtärna i såväl pingpong som amerikansk fotboll, han har sprungit över hela amerika, krigat i Vietnam, tjänat miljoner på räkfiske och till och med lärt Elvis sina höftrullningar. Men ändå är inte Forrest Gump den skarpaste kniven i kökslådan, han gör detta för att vinna sin barndomskärlek Jennys gunst samtidigt som han bevisar för världen att även om man kanske är lite efter, kan man ligga många steg före.
Därför gillar jag den: Visst, många aspekter av den är kanske uttjatad. "Run Forrest, run!" och "Life is like a box of chocolate, you never know what you're gonna get." är numera nästan äckligt klassiskt och överanvänt, men det spelar inte så stor roll. Jag faller pladask varje gång jag ser den. Mest för att Mr Gump är så genomgod, och vill alla väl, i alla lägen. Han är kanske inte så smart, men det tar han igen i hjärta och engagemang. Precis som föregående film mår man så väldigt bra av att se den, den är vacker, enkel, dramatisk och rolig på samma gång, därtill med ett flertal lysande skådespelarinsatser. har du nu faktiskt inte gjort det så se den. Kom igen, gör det bara, det är väl spenderad tid.
7. The Matrix
Det här är filmen: Neo har aldrig riktigt känt sig hemma i denna värld. Han har alltid mest suttit och hackat andras datorer och varit en nörd i största allmänhet. Men märkliga saker börjar hända, och okända människor börjar kontakta honom. Efter en dramatisk flykt från slipsnissar med specialförmågor får han slutligen göra ett val. Fortsätta leva i okunskap i en fantasivärld skapad av datorer, eller se världen som den egentligen är, och möta sitt öde som den utvalde som kan stoppa allt elände.
Därför gillar jag den. Åh herregud, det är ju nästan så att man kan få orgasm för mindre. De coolaste specialeffekterna du någonsin kommer att se, de bäst koreograferade fightingscener du någonsin sett, och de hårdaste eldstriderna du någonsin kunnat drömma om. Det är Matrix. Allt är så oerhört coolt att det första man har gjort efter att ha sett filmen är att dra på sig en svart läderrock, leta åt de snyggaste solbrillorna du kan hitta och träna på att springa på husväggar och därefter göra en volt. I slowmotion. Matrix är alla pojkars bästa drömmar, come to life.
" En innebandyboll har 56 hål."
Så vi diskuterade hur det kan lösas. Kanske om man gör det i pappersform i stället, helst då i en snygg pocketform, då kanske man kan söka press stöd och göra deals med tryckerier. Så det är det jag ska göra nu. söka sponsorer, göra smarta affärer och kolla marknaden. Helt nytt för mig, men väldigt spännande!
Hämtade också ut mitt nya ID-kort från banken igår. Illa, jag ser helt efterbliven ut. När folk ser på kortet kommer de att undra var min personliga assistent har gömt sig.
Fotboll igår ja, Inter - Liverpool med Emily och Frida på besök. Matchen var inte speciellt rolig egentligen, Liverpool hade extremflyt med domaren, Inter ville inte bjuda upp till kamp och det häftigaste var väl egentligen att Claes Runheim var väldigt solbränd förutom ett väl tydligt parti vid ögonen där hans skidglasögon suttit. Men det spelar egentligen inte så jättestor roll, trevligt sällskap är trots allt trevligt sällskap och jag hade kul ändå. Lite trist att plastgitarren inte hans med, men den står kvar. Nördrocka kan man göra närsomhelst, men ser fram emot det, alltid kul att spela med andra, även om man bara tittar på.
Listor är ju lite kul, och jag måste träna upp mig lite grand inför kommande skrivning på hemsidan/pocketen. Så jag tänkte att jag kanske kan lista mina 10 favoritfilmer? Ni får dock bara fem stycken denna gång.
10. Mannen på tåget
Det här är filmen: Denna franska film handlar om två män, en gravt kriminell sådan med en förkärlek till bankrån, och en pensionerad lärare och poet. När den kriminella av dem reser till en ny stad för en större kupp, får han bo hos den pensionerade läraren. Då båda två tycks vara ganska less på sin situation, den kriminella för att han aldrig får sitta ner och bara slappna av, den pensionerade för att det enda han gör är att sitta ner och slappna av, så väljer de att byta plats med varandra.
Därför gillar jag den: Det är inte helt lätt att motivera varför denna är med på listan, då jag faktiskt bara sett den en gång. Det var på Nordanå bio under gymnasietiden, där de visade lite mindre mainstreamfilmer till ett vettigt pris. Men vad gör den då på listan? Jag blev helt enkelt väldigt tagen. Filmen går fram i en ganska långsam takt, de både männen sitter mestadels bara och pratar med varandra, men gör det med sådan charm och flyt att det aldrig blir tråkigt. Trots att förutsättningarna är ganska trista så är det en av de bästa feel good filmerna jag någonsin har sett. Kanske på grund av hur två kompletta främlingar kan göra sådant intryck på varandra att de helt byter livsstil och väljer en ny bana i livet. Det är lite vackert.
9. Forrest Gump
Det här är filmen: Forrest Gump är en aktiv man. Han har träffat ett flertal presidenter, varit en stor sportsjtärna i såväl pingpong som amerikansk fotboll, han har sprungit över hela amerika, krigat i Vietnam, tjänat miljoner på räkfiske och till och med lärt Elvis sina höftrullningar. Men ändå är inte Forrest Gump den skarpaste kniven i kökslådan, han gör detta för att vinna sin barndomskärlek Jennys gunst samtidigt som han bevisar för världen att även om man kanske är lite efter, kan man ligga många steg före.
Därför gillar jag den: Visst, många aspekter av den är kanske uttjatad. "Run Forrest, run!" och "Life is like a box of chocolate, you never know what you're gonna get." är numera nästan äckligt klassiskt och överanvänt, men det spelar inte så stor roll. Jag faller pladask varje gång jag ser den. Mest för att Mr Gump är så genomgod, och vill alla väl, i alla lägen. Han är kanske inte så smart, men det tar han igen i hjärta och engagemang. Precis som föregående film mår man så väldigt bra av att se den, den är vacker, enkel, dramatisk och rolig på samma gång, därtill med ett flertal lysande skådespelarinsatser. har du nu faktiskt inte gjort det så se den. Kom igen, gör det bara, det är väl spenderad tid.
8. Den gröna milen
Det här är filmen: Filmen tar vid på en fängelseavdelning med det kanske minst charmiga uppgiften av dem alla, nämligen den som innehar alla brottslingar döma till döden. Namnet har den fått på grund av den långa korridoren målat i grönt som leder till den elektriska stolen, där fångarna inför publik avrättas. Men hela avdelningen ändras när den jättelika svarta mannen John Coffey sätts i en cell. Han är klart oskyldig till de vidriga brott han påstås ha begått och med sina helande krafter kanske Jesus återfödd. Hur ska man med gott samvete någonsin kunna avrätta en sådan person?
Därför gillar jag den: Kanske har jag en grej för Tom Hanks? Men hur skicklig han än må vara så är det inte hans film. Det är en film om alla på Den gröna milen. Alla fångar, alla vakter, inte minst John Coffey, som det man dricker men det stavas annorlunda, porträtteras på ett väldigt bra sätt. Visserligen är kanske vissa av karaktärerna väl svartvita i ett drama som annars har många gråskalor, men det gör ingenting. Det är ändå en av de få filmer jag faktiskt har släppt ett flertal tårar till, och bara det gör att den har en självklar plats på min topp tio lista.
Det här är filmen: Filmen tar vid på en fängelseavdelning med det kanske minst charmiga uppgiften av dem alla, nämligen den som innehar alla brottslingar döma till döden. Namnet har den fått på grund av den långa korridoren målat i grönt som leder till den elektriska stolen, där fångarna inför publik avrättas. Men hela avdelningen ändras när den jättelika svarta mannen John Coffey sätts i en cell. Han är klart oskyldig till de vidriga brott han påstås ha begått och med sina helande krafter kanske Jesus återfödd. Hur ska man med gott samvete någonsin kunna avrätta en sådan person?
Därför gillar jag den: Kanske har jag en grej för Tom Hanks? Men hur skicklig han än må vara så är det inte hans film. Det är en film om alla på Den gröna milen. Alla fångar, alla vakter, inte minst John Coffey, som det man dricker men det stavas annorlunda, porträtteras på ett väldigt bra sätt. Visserligen är kanske vissa av karaktärerna väl svartvita i ett drama som annars har många gråskalor, men det gör ingenting. Det är ändå en av de få filmer jag faktiskt har släppt ett flertal tårar till, och bara det gör att den har en självklar plats på min topp tio lista.
7. The Matrix
Det här är filmen: Neo har aldrig riktigt känt sig hemma i denna värld. Han har alltid mest suttit och hackat andras datorer och varit en nörd i största allmänhet. Men märkliga saker börjar hända, och okända människor börjar kontakta honom. Efter en dramatisk flykt från slipsnissar med specialförmågor får han slutligen göra ett val. Fortsätta leva i okunskap i en fantasivärld skapad av datorer, eller se världen som den egentligen är, och möta sitt öde som den utvalde som kan stoppa allt elände.
Därför gillar jag den. Åh herregud, det är ju nästan så att man kan få orgasm för mindre. De coolaste specialeffekterna du någonsin kommer att se, de bäst koreograferade fightingscener du någonsin sett, och de hårdaste eldstriderna du någonsin kunnat drömma om. Det är Matrix. Allt är så oerhört coolt att det första man har gjort efter att ha sett filmen är att dra på sig en svart läderrock, leta åt de snyggaste solbrillorna du kan hitta och träna på att springa på husväggar och därefter göra en volt. I slowmotion. Matrix är alla pojkars bästa drömmar, come to life.
6. Drop dead gorgeous
Det här är filmen: En fejkdokumentär om en skönhetstävling i en liten stad i Minnesota, som för övrigt förefaller vara ganska svensk i sin stil. Amber Atkins, spelad av Kirsten Dunst, vill nå sin dröm och bli miss america teen princess, och kanske till slut komma ifrån sitt spartanska hem och leverne. White trash med ambition ungefär. Som motstånd har hon den snobbiga Rebecka Leeman, (Denise Richards) vars mor inte bara har vunnit tävlingen tidigare utan också håller i den. Om det skapar fördelar till Rebecka? You bet. Om det leder till att folk dör för titeln? You bet.
Därör gillar jag den: För att humorn är så bäcksvart och stundtals skruvad. Amerikas (och ja hela världens egentligen) fascination för utseende och tävlingar som hör till drivs med konstant och den kanske ibland väl tydligt fejkade dokumenterande stilen fungerar ändå väldigt effektivt. Den är tänkvärd, den är elak och framför allt är det exakt min typ av humor. Så jävla skön film.
Det här är filmen: En fejkdokumentär om en skönhetstävling i en liten stad i Minnesota, som för övrigt förefaller vara ganska svensk i sin stil. Amber Atkins, spelad av Kirsten Dunst, vill nå sin dröm och bli miss america teen princess, och kanske till slut komma ifrån sitt spartanska hem och leverne. White trash med ambition ungefär. Som motstånd har hon den snobbiga Rebecka Leeman, (Denise Richards) vars mor inte bara har vunnit tävlingen tidigare utan också håller i den. Om det skapar fördelar till Rebecka? You bet. Om det leder till att folk dör för titeln? You bet.
Därör gillar jag den: För att humorn är så bäcksvart och stundtals skruvad. Amerikas (och ja hela världens egentligen) fascination för utseende och tävlingar som hör till drivs med konstant och den kanske ibland väl tydligt fejkade dokumenterande stilen fungerar ändå väldigt effektivt. Den är tänkvärd, den är elak och framför allt är det exakt min typ av humor. Så jävla skön film.
Dagens fakta
Som en avslutning hade jag tänkt börja med en ny grej, en slumpvis vald fakta från sidan roligafakta.se som jag lägger upp varje gång jag bloggar. Jag menar nåt måste ni ju få ut av denna blogg, lika bra att börja lära sig nåt liksom.
Som en avslutning hade jag tänkt börja med en ny grej, en slumpvis vald fakta från sidan roligafakta.se som jag lägger upp varje gång jag bloggar. Jag menar nåt måste ni ju få ut av denna blogg, lika bra att börja lära sig nåt liksom.
" En innebandyboll har 56 hål."
Kommentarer
Trackback
