JBomb

Så hade den stora dagen för sommaren kommit, Lottas bröllop med sin bondeman Janne. Tusentals nervösa själar, skratt, gråt... ja det vanliga ni vet. Dagen till ära hade till och med jag och Jimmy tagit på oss slips. Det händer inte varje dag kan vi ju meddela. Själv måste jag säga att jag var rätt nöjd, men brorsan tjöt som en lite unge mest hela tiden. Men ibland måste man göra dessa enorma uppoffringar, så är det bara.

Ska man gå rätt på rödbetan så kan jag ju säga att jag blev ganska besviken på själva vigseln. Jag är van vid det jag ser på amerikansk tv och film, och väntade mig åtminstone en viss typ av dramatik. Alltså inte som att exet stormar in och slåss med brudgummen, slänger bruden axlarna och ylar mot månen, utan ja. "Nu kan du kyssa bruden" och så applåderar, snyftar och hurrar alla. Men nåot sådant förekom inte direkt. Jo okej, några snyftade lite smått men inget mer. Inte ens den klassiska Kyssa bruden grejen ovan. Mer: "nu ingår ni ett äktenskap, nu ska vi sjunga en astråkig psalm som inte alls handlar om er." Rätt trist. Men brudparet var i alla fall mycket fina.


Lotta och Janne på väg in, notera även en mystisk hand nere till vänster.


Väl utanför kyrkan var det desto mer pussande, hurra! Hurra! H-h-ha den äran!

Själva festen var väl kanske så där. Det började väl helt okej, mycket god mat, ett glas ganska äcklig champagne och lite småfisiga omgjorda låtar till brudparets ära, uppläsande av lyckoönskningar, telegram och så. Våra censurerades dock rätt snabbt, var visst inget för fint folk. Humpf. Jimmy och farsan, och så klart resten av vår och hennes familj, gjorde dock sitt bästa för att få fart på festen, bland annat genom att tvinga upp Lotta på bordet genom det självklara skanderandet: "VI VILL SE BRUDEN PÅ BORDET!!" och det lika självklara: "VI VILL SE JANNE UNDER BORDET!!" och visst hakade resten av publiken på några sekunder så där. Men någon riktig fart blev det inte.


Jag och Jimmy kan våra poser.

Efter ett tag började det dock bli rätt rejält avslaget, bara en sak att göra. Börja dricka så klart. okej jag drack mig inte direkt full, men jag började åtminstone sysselsätta mig med alkoholens mer eller mindre goda sällskap. Förutom vinet och snapsen till maten så skulle vi inte vara vår familj om vi inte styrde upp lite fest, åtminstone för oss själva. Så när de andra satt och degade vid kaffet gör vi det enda rätta och ger oss ut till brorsans bil där vi gömt all alkohol. Så typisk vår familj. När de andra sitter inne lite fint så står vi i bilen och super. Jimmy kom även på det smarta tricket att köpa en drink inne vid baren, för att få tillgång till glaset. Eftersom man inte fick ta med sig eget in, så kunde han ju ta med sig glaset ut, och sedan fylla på bäst han vill. Och det gjorde han många gånger, han var förmodligen fullast på stället, om det inte var kusin Evelina som han gjorde sitt bästa för att supa ner. Bland annat genom Smirnoff tävling, vem som kan dricka en snabbast. Jimmy vann på 4.5 sekunder men Evelina var inte heller så pjåkig med sina 8 sekunder.


Jag gör mitt bästa för att dricka ganska äcklig rödvin. Drack också tre snapsar till maten, like wow!


En vodka grogg i den ena handen och en Aquatini i den andra. Som jag drack samtidigt. Hardcore. Pappa har bara ett glas. Mesigt.


Här drickandes drinken harta borta harta, ungefär hälften av hälften. 50% vodka och 50% Red bull. Jag verkar ha börjat få en grej för vodka. Ryss i hemlighet?


En av Jimmys väldigt många groggar under kvällen. Elin, som passade på att fylla 25 efter tolvslaget, tog det något lugnare. Jimmy säger att det är uppvärmning innan Norrköping. Så akta er ni som bor där...


Morsan och farsan tog det ganska lugnt, där de satt vid hedersbordet. Senare under kvällen var pappa danskungen, då alla damer ville ha en chans att dansa med stjärnan. Jag fick den stora äran att hålla i hans kavaj. Respekt.

Och ja... Kan väl ändå säga att kvällen tog sig något efter alkoholen kom in i bilden, det måste väl erkännas. Synd bara att Lotta inte riktigt kunde delta på samma sätt, även om vi smög in lite alkohol till henne då och då. Men visst, det finns kanske en mening med att kunna minnas sitt eget bröllop med.

Lycka till i framtiden, ni kommer att bli värsta balla paret!


En liten fotbollsuppdatering med då det verkligen händer saker i spanien. Atletico Madrid skapar som vanligt ett helt nytt lag då man nyligen införskaffat Simao från Benfica och gör sig av med Petrov till Svennis Manchester City. Men det är faktikst ett smart byte, Simao har samma kvalliter som Petrov, bara betydligt mer målfarlig.
Tydligen ska även Reyes vara mer eller mindra klar för klubben. Jösses vad många offensiva spelare det har kommit in, Atletico verkar vilja göra mål i år. Och det är nog inte alls omöjligt att de gör det, Forlan har redan presenterat sig i intertoto-cupen, som gör att Atletico trots allt visst spelar i UEFA-cupen i år. Ska bli spännande att se om de fixar det! Defensiven är det lite värre ställt med, då man troligen gör sig av med både Costinha och Ze Castro, några defesiva alternativ på bänken skadar ju liksom inte. Måste nämna El Kun också som jag tidigare dömt ut helt. Grabben van dock nyss Sydmaerikanska U20 turneringen, där han var lagkapten. Dessutom fick han pris som turneringens bästa spelare och målskytt. Kanske... kanske... En ny el ninõ?

Jo jag har ett bekännande. Kroppen skakar av abstinens och jag svettas då jag inte får mig något. Jag har ett beroende. Jag är beroende av tv-serier.

Okej det ovanstående är kanske något överdrivet, men nära på inte. Tv-serier är helt enkelt min grej. Eller rättare sagt, Tv-serier på DVD. Jag tittar nästan aldrig på TV, och att följa serier på det sättet, en gång i veckan, suger. Eller åtminstone om det är en fiktiv serie och inte något i stil med Rocky & Drago eller... jaja, jag säger det väl då, Top Model. Det är något med att bara koppla av till en DVD och se 1 eller 14 avsnitt. Det är inte alls samma sak som att se på en film, ser nästan aldrig film själv längre. Missförstå mig rätt, jag älskar film, men för mig är det en social grej. En film ska avnjutas med en god vän eller så. Serier däremot går lika bra ensam som med andra.

Jag höll nästan få panik, vi såg nyss ut säsong två av The OC, och jag letade desperat efter en ny tv-serie hemma. Hittade tre brända skivor från första säsongen av Lost. Såg de fyra försa avsnitten på min bärbara dvd i min säng och tänkte att wow, det här är ju rätt bra ändå! Så började så klart att leta efter resterande skivor, men lyckas inte hitta dem, eftersom de tydligen aldrig funnits här överhuvudtaget.

AAARRRGHHH!!!

Således tyckte jag att det inte var lönt att fortsätta, då jag inte vill avbryta serien mitt i. Vilket kändes synd, eftersom att den verkligen verkade inneha viss kvallitet. Och vad ska jag då titta på??
Lyckligtvis räddades dagen då mamma köpte tredje säsongen av The OC. Ahhh. Då har jag lite mer tonårsångest att njuta av. Men vad ska jag titta på efter det då? Vad kommer härnäst?


När Heroes kommer är den såklart given, jag menar vanligt folk, som får superkrafter och visar hur de tvingas leva med dem i ett normalt liv? Im so all in! men den kommer visst inte förän i jul. Lost verkar ju också vara kvallitets tv, och verkar inte så fasligt dyrt heller. Också lite sugen på klassiska Uppdrag mord, X-files och The office. Kom gärna med hundratals egna förslag! tv! TV! TV! Snart ska mor och jag fortsätta glo, och jag ska äta en sån där klassisk nötchreme-påse som jag äslakde som unge. Yay!


Farbror Hipp Presenterar
Något morsan alltid upprepar till mig nu när jag är sjuk är att tvätta händerna som en galning. Tvätta, tvätta, tvätta. Och visst det går väl bra. Men det är ganska trist egentligen. Visserligen blir det lite roligare om man har en väldoftande flytande tvål, men kulfaktorn är ändå ganska begränsad. Men dags att göra det lite roligare då! Kanske genom en fin hjärtformad, vibrerande tvål? Liksom den är både romantisk och samtidigt lite lagom små porrig då den vibrerar. Plus att man blir ren då. Det här är en två full av kärlek med andra ord.

Kostar typ 70. Leta på närmaste teknikmagasin!

Ska alltså läsas som barnvarianten, den trötta, sura och hungriga och inte den som gillar snusk on the edge. Det är ett annat inlägg det. Blev ganska sjuk sedan i söndags och har haft en konstant hosta i dag och snuvar på som om jag skulle vinna snuv-SM. Bra att ligga hemma i sängen och titta klart på andra säsongen av The O.C. då kanske. Näää. Bättre att bli medtvingad till stan en evighet, fast med den där lilla grejen som kräks hela tiden. Och jag ville bara hem från stund ett. Ett ickefrivilligt stanbesök är aldrig kul. Och så kommer jag hem, trött, hungrig som en val och allmänt...ja kinkig, och så beordrar pappa mig att klippa gräset. Suck. Så efter middagen är det bara att dra igång igen. Jävla skitställe just nu, kan jag inte bara få vila i frid? Men jag ska inte vara otacksam, jag fick faktikst en slips av pappa. Äntligen hittade vi en smal svart, som alla slipsar borde se ut, och inte bred som en haklapp. Vi fixade dessutom ett fotografi till ett ID-kort eftersom mitt håller på att ta slut. Så helt bortkastad var det inte.

Igår fick jag vila en stund i alla fall, alltid något. På kvällen hade Malin en andra inflyttningsfest till sin nya lägenhet, för oss som inte var hemma vid den tiden på året. Men jag kunde chilla rätt bra ändå, David fick styra upp allt istället. Är faktiskt rätt skönt att bara hänga på ibland, inte direkt något jag är van vid. Men det var då schysst där, mycket prat, en del fika, jag bjöd David på alkohol och så såg vi Bruce the Almighty, som jag faktikst aldrig har sett hela av. Vägen hem blev det lite krångligare dock då Linus visst hade låst in bilnycklarna i bilen. DOH! Så efter en stunds lirkande insåg vi att vi aldrig kommer att bli några biltjuvar och ringde Linus mamma för att komma med reservnycklarna i stället. Viss pinsamhet uppstår, det är nämligen rätt långt till Malin. Men nåja det kan faktiskt hända vem som helst. Synd att ingen av oss är en badboy bara, jag menar det tuffaste jag nog gjort är att jag råkade ha sönder en grannes vattengevär, utan att säga att det var jag som hade gjort det. B-b-b-bad. bad to the bone.


Ljungberg klar för West-ham av alla klubbar i världen. Därmed är i princip alla tongivande spelare som var med då Arsenal senast vann ligan borta. Nog för att Ljungberg är gjord av finaste porslin, av den typen som bara måste gå sönder när man rör den, så var han väldigt bra att ha i truppen. Nu finns det tre yttermittfältare, en som knappt är byxmyndig, en som även han skadar sig varranan match och en vitryss som är rädd för sin egen skugga. Jepp, de kommer att vara helt överlägsna i ligan i år.


Farbror Hipp presenterar
En inte speciellt avlägsen dröm, att bara sätta/lägga sig ner, slå på dvdn och frossa i Estrellas Cheeserings. Alldeles ensam. Fan vad skönt. Strunt i nyttigheten, tröstäta är terapi.


Finns typ överallt för dryga 20 spänn. Min är köpt på ICA Maxi i skelelfteå för 17. Hallelujah!

Okej hade väl egentligen tänkt gå igenom mer precis om resten av festivalen, men det blev rätt drygt senast. Hursomhelst så gick vi inte på fredagen, jag hade så ont i fötterna, var trött och extremt opeppad. Torsdagen var helt enkelt inte så specielt bra, så istället så spenderade jag den hemma med familjen, Jimmy och Elin åt här och så. Han hade tagit med sig sitt Wii, så det blev tv-spel för hela familjen. Till och med mamma spelade tv-spel, för typ nästan första gången i hela sitt liv. Det värsta? Hon vann över mig. Flera gånger. Den skamen jag känner för det som tv-spelsnörd... den är obeskrivlig. Men det är så med Wii. Det är nördarna som oftast förlorar, vi vet helt enkelt inte hur man gör saker på riktigt. Fast det är förstås kul att mamma spelar, det trodde jag aldrig skulle hända.

Men då till festivalen på lördag, där jag och David skulle ta lite revansch på skrik-torsdag. Det får man nog lov att säga att vi ändå gjorde med råge. Banden var så mycket mindre skrik och mer sång, fötterna var lättare och vi hade laddat med mängder med choklad och vatten. Dessutom var det mer folk man kände, och mer häng med Sandra dessutom. Flera plus där! Visserligen var det inte något band jag blev lika förtjust i som fjolårets Deportees eller hade lika kul med som Vapnet eller I'm from Barcelona, men kvaliten var ändå hög. Mest utmärkande var kanske alltid stabila Eldkvarn, kanadensiska bandet Secret Suburbia, som bland annat spelades i något avsnitt av 24, Penniles från Finland och mina favoriter Stallones. Inte nödvändigtvis för att de var så bra, men liksom när deras presentationstext lyder:

Fulla av förväntan hade jag och david satt oss ner för att undersöka torsdagens startfält, och hittade så mycket intressanta band och artister att det nästan började vattnas i munnen lite. Okej viss överdrift, jag har i princip aldrig varken ens hört talas om många av dem, än mindre lyssnat på dem. Men texten i programbladet såg intressant ut. Så vi såg till att vara på plats redan innan klockan 4, efter att ha vandrat på stan en liten stund, och göra ett sällsynt MAX besök. Har varit väldigt lite av skärpmat denna sommar överhuvudtaget faktikst. Nåja, det lär bli mer av den varan kommande dagar med antar jag, i går köpte jag bland annat min alldeles första langos till exempel. Yuck, snacka om mastigt.

Okej här är lite av vad jag lyssnat på igår, med en liten kommentar:

Suppression
Första bandet var ett hardcore band med lokala medlemmar och någon nisse från Norrköping med där med. Och som inte jag riktigt fattat, och för att ni ska hänga med, så verkar hardcore handla väldigt mycket om att skrika. Högt och hest. Och det är bara inte riktigt min grej. Inte blev det bättre att sångerskan tappade sin röst redan i andra låten. Nja.

Isobel
Yay riktig sång! Och tunnhåriga gubbar som rockade loss! Dessutom ett av få band som verkade ha en genomtänlt scenklädsel. Så det fanns onekligen viss potential, men det var ganska anonymt. Det kom aldrig igång på riktigt och var tyvärr ganska anonymt.

The Disputes
Ett streetpunkband, vilket ju låter ganska coolt. Men, ja. Okej det var väl okej, men ganska fåniga texter antar jag, var lite svårt att höra då killen som sjunger låter som en arg hund ungefär. Men helt okej energi i alla fall, det får man väl kanske vara nöjd med.

Manifest
Hahahahaha! Det sägs vara ett melodiskt dödsmetallband, och ja det kanske stämmer. Har ingen aning om hur det ska låta, men det var då inte speciellt häftigt i alla fall. Growlande är sällan specielt häftigt.
Och fatta nån jäkla gång. Headbanging är så. Jävla. Löjligt.  Jag fattar inte, de närmsta raderna av publiken ser ut att göre en rytmisk, gemensam avsugning  av sig själva medan sångaren försöker vispa grädde/klyva atomer genom att snurra runt med skallen och håret som om han var batteridriven. Att inte hans huvud snurrade av är nåt som är bortom mitt förstånd. Men jag fick åtminstone fnissa lite under deras spelning, alltid något.

Thousands of Sparrows
En av kvällens höjdpunkter. Post rock är inget jag gärna lyssnar på, men det var en ganska häftig upplevelse. Hallen de spelade i var bäcksvart och länge händer ingenting förrutom att man hör lite fåglar och andra ljudeffekter. Sedan drar de igång, och med så många bandmedlemmar blev det rätt intensivt. Två trummor, minst tre elgittarer, en basfiol, två elbaser och en klarinett så rockade de på rätt bra. Visst, den här killen skrek bara han med, utan att man kan höra vad han gormar om, men det var ett utrycksfullt skrik. Det häftigaste var nog ändå att de bara spelade en låt/medley på hela framförandet, men den var å andra sidan mer en än en halvtimma lång. Många intrstrumentala delar och så lite skrik igen. Väldigt intenstivt!

Lasse Lindh
Lasse har tydligen spelats mycket på P3 och vara ett relativt stort namn. Och även om det luktade lite Per Gässle om honom stundtals var det väl helt okej att sitta på grästet och vila fötterna och slacka ett tag. Lättlyssnad musik kan vara rätt härlig ibland i allt stohej.

Henry Chapman
Gamle goda Henry hann vi inte lyssna på speciellt länge, men han förtjänar ändå att nämnas. Påhittig, elektrisk punk/indiepop ungefär, med ganska häftiga texter på svenska. Medryckande och stabilt.

The Koo Koo's
Ett gäng lätt störda/knäppa tjejer  från Umeå, som bjöd på Discorock. Typ rock med en tydlig synth. Tänk lite filmen Tjena Kungen så börjar vi närma oss lite grand. Det mest påtagliga med spelningen var de tekniska bekymmrena som varade rätt länge, så tjejerna på scen fjantade loss så scen, sa allmänt knäppa grejer och rapade i mikrofonerna och gjorde sin grej. Nästan så att jag trodde att teknikstrulet var medvetet.
När de väl kommit igång var det en trevlig upplevelse ändå, lätt garagebandkänsla men hyffsat ösigt och bra röster. Tjejen vid den rosa synthen var dessutom rätt het. Plusspoäng för det.

Soldier One
Det här var vi bara tvugna att kika på, för att se vad fan det var. Vet inte om det var en bra idé dock, vå killar som studsar runt med skidmasker alá ganster/ninja, kör den här skrikgrejen, fast till bit-pop. Super Mario möter idioter i masker är ingen vidare bra combo, trots allt. Lämnade rätt snabbt.

Darcy
Skönsjungande gruppen Darcy brukar vara rätt mysiga, men tyvärr blev det inställt. Istället fick vi nöja oss med sångerskan saga och nån snubbe som spelade gittar. Visst var det vackert, men utan någon speciell känsla så. Tyvärr faktikst, är trevligt med avbrott från all denna screamo

These arms are snakes
Ett band från det stora amerikat, men även dem jäkla slätstrukna. De försökte väl skutta omkring och komma igång, men de flesta av oss ryckte bara på axlarna eller gjorde en sån där ljummen skaka handgest. Tyvärr, här också, de lät rätt häftiga i programbladet. Men namnet är fortfarande guld, det går inte att komma ifrån.

Radon Raiders
Det är rätt mystiskt egentligen. Det är alltid tv-spels musiken som drar mest folk på trästocksfestivalen. Det alternativa tältet blir alltid säckfullt av hoppande och skrikande pojkar och flickor som vill lyssna på Super Mario. Ingen skillnad denna gången heller, En synth, en trumma och en elgittar är vad som behövs för att skapa nostalgin och leenden på allas läppar. De var skickliga och när Mariomedleyn startar mot slutet är alla i publiken i extas. Så enkelt, men effektivt.

Sofia Talvik
En tjej med mjuk och fin röst, jag minns inte vad hon sjöng om men det var mysigt och vackert. Akustisk musik är oftast rätt underskattad om du frågar mig, det verkar alltid på publiken att lyssna till ordentligt. Hade tänkt prova ladda hem någon låt för att se hur det funkar utanför festivaltillfällen, för där var det då skönt.

Familjen
skånskt electro-r n'b band. Killen sjunger lite falskt, ganska dålig musik men publiken verkar gilla det. Samma koncept som Håkan Helstöld kanske, men jag är ingen större fan av den gossen som sagt. Det roligaste var istället det gamla paret som stälde sig snett framför mig, där tanten (misstänker lätt handikapad) porrdansar något jävulskt.  Där hon tex gör en sån där stripp sänkning av kroppen som gör att rumpan hamnar upp i vädret, samtidigt som hennes mycket tjocka och skäggiga man grabbar tag i allt han kan få tag i. Woof.


Sen var det en del andra band vi lyssnade på, men det var mest bara mer hardcore/screamo skit. Jag fattar inte varför det är så populärt helt plötsligt. Det passar då inte mig i alla fall, det är ett som är säkert. Visst får man gärna köra på lite grand, men varför har ALLA glömt hur man sjunger helt plötsligt nu då? Hoppas på bättring i dag och i morrn, och det igår bara var en tjuvstart med Skrik-Torsdag på menyn. Träffade dessutom på max 5 kända ansikten och till det en jävulsk värk i fötterna efter de 10 timmarna av att stå och lyssna på band. Just nu är det lite små svårt med att peppa upp sig själv inför i kväll, men ger jag det lite tid så kommer det förhoppningsvis att ändras på.

Jo är ungefär trött som en gnu när jag skriver detta, men det ter sig ju ganska naturligt vid det här laget, övernattningarna med Sandra brukar inte innebära värst mycket sömn, vi är allt för upptagna med att prata om allt i hela världen.  Blev mellan 4-5 tiden till klockan 8 i morse. Lagom förberedelse inför de här kommande dagarnas bravader! Nåja. Sandras föräldrar har kanske den skönaste sängen i hela mänsklighetens historia. Det var som att lägga sig i ett mjukt, mjukt moln. Kan kanske vara att jag själv sover i en gnisslig, tunn bädsoffa. Suck, den som ändå hade råd med en vettig säng... Att sova borde ju vara ett nöje, och inte bara när man vaknar på morgonen, bara för att dra sig någon timma till. 

Jag tog ytterligare ett bevis igår för att besida för världem hur straight jag är genom att hjälpa Sandra att färga hennes hår. Manligt värre. Men jag måste ändå säga att jag var ganska duktig. Lite långsam, men jag kladdade nästan ingenstans och gjorde ändå ett hyffsat jobb. Tyvärr blev färgen fel för damen, så hon ska blondera om det idag och göra färgen ogillandes. Men jag har ändå gjort det! Nu väntar den där ansiktsmask kvällen med Emily då så är cirkeln fullbordad då. Ja förrutom att jag inte har något speciellt intresse av det manliga könet då. Damn, jag visste att det inte skulle hålla hela vägen.

Idag (torsdag) fredag och lördag är det trästocksfestivalen som gäller. Bandnamnen var inte lika imponerande som ifol, men hey en gratis festival är en gratis festival. Drogfritt dessutom, vilket jag faktiskt tycker är as-skönt. En festival för musikens skull är faktikst rätt schyst. Om jag känner David rätt, och med tanke på vad som spelas där, så kommer vi förmodligen att hänga mest vid den alternativa scenen. Yup that's us alright. Alternativa. Ska inte heller förglömmas att vi ska fira Linus födelsedag idag med. Dessutom så hade Malin bjudit oss till Ersmark för försenad inflyttningsfest, som vi ju dock var tvugna att skippa. Men wow liksom, det är nog första gången i världshistorien som jag är mer eller mindre trippelbokad en dag. Mycket märkligt.

Snart ska jag bege mig vidare till David för att planera får festivalvistelse. Men först lite välförtjänad sömn.


Farbror Hipp Presenterar
Som en fortsättning på den mega häftiga klock t-shirten jag visat tidigare så kommer nu dess lillebror. Equaliser t-shirten. Helt galet perfekt till festivaler och dylikt, då den lyser upp och går efter den ljuva musikens rytm. Skitballt! Och så ytterligare ett exempel på en batteridriven t-shirt då. I framtiden kommer alla kläder att vara batteridrivna.

Kostar 319 riksdaler på megagadgets

Idag tog vi till sist farväl av henne. Allt för länge har det skjutits upp av olika mer eller mindre bra anledningar men nu skulle äntligen Selma få en värdig begravning. Hon har så här långt fått ligga i en kartong i garaget och det duger bara inte. Så vi grävde ett hål vid rönnarna la ner hennes älskade gossedjur Pinky och ströde hennes aska över den. Så ristade vi in hennes namn i det närmaste trädet. Ett mycket fin och känslosam stund, men jag är glad att jag hade Ronja jag kunde fly till. Jag träffade inte Selmisen speciellt länge, men vi fick en bra kontakt och det var en av de finaste hundarna jag fått träffa på. Så äntligen fick vi alla säga hej då till henne.
 


Utöver det har det varit mer eller mindre mycket på gång på senaste tid. Har spenderat ganska mycket tid med David , vilket alltid är schysst. Spelat en hel del tv-spel, och sett mycket film. Vädret har också varit bättre, det har inte regnat särskilt mycket i alla fall, så nån timma utomhus har man väl också klämt. Igår hade till exempel Jimmy en fest hemma hos oss, så det var mest till att sätta upp och möblera tre partytält under dagen. Hade ingen aning om att det tar sån jäkla tid att sätta upp tält, men uppenbarligen så trollas de inte upp av sig själva. Märkligt, hittils har de bara stått där, vilket ju måste betyda att de näst intill har satt upp sig själva.

Var dock inte på själva fesligheterna, jag drack vissa mängder vodka, lite bacardi och sen tog jag min flykt till David istället. Vilket nog var ett klokt val med tanke på att de vrålat svenska kareoke hits och sprutat eld ur munnen med samboca hela kvällen. Kanske nästa gång eh?


Jag har äntligen fattat konceptet med sommarlov! Jag kan stolt meddela att jag under de senaste tre dagarna har lagt mig/somnat in vid 3-5-3. För många av er är det kanske inte speciellt imponerande, men jag har aldrig varit en nattsuddare av rang. Going strong! Jag förundras i alla fall fortfarande över midnattssolen. Det spelar ingen roll att jag har bott här i nästan hela mitt liv, det känns fortfarande mysko att gå ut klockan 3 på natten och det är lika klart som på dagen, bara jävligt mycket tystare, kallare och med en lätt dimma över samhället. Känns nästan som att gå i en spökstad på något vis. Tur att jag inte tror på spöken då.

Jo det känns så, det har gått på tomgång ett tag nu, det är dags för lite ny bensin. Jag har inte några som helst avsikter på att bli en ny människa, man är den man är eller hur? Man kan inte bara ändra personlighet på vilja, då är det inte äkta. Däremot kan man anstränga sig lite mer och ändra på saker man inte gillar eller tycker om. Försöka lägga till sådant som man borde ha. Så just nu känner jag mig lite som ett renoveringsobjekt. Det är inga stora förändringar det är tal om, men en och annan möbel ska kanske läggas in, och basen stabiliseras.

Jag har börjat så smått, nytt läderband, ny keps, ny snedlugg och håret färgat blå/svart, ungefär som en afrikansk smurf. Jag ska överhuvudtaget försöka ägna lite mer tid åt det yttre, försöka intressera mig mer för och införskaffa mig mer kläder och så. Hålla stilen uppe liksom. Inte bara för sakens skull, men om jag faktikst går och tittar på saker kan man faktikst kosta på sig lite grand ibland. Jag tycker nog att jag har gjort mig förtjänt av det då och då.
Hade inte morsan kidnappat kameran i sin väska hade jag kunnat ha tagit några bilder. Men det har hon och sen blir det för sent, fint jobbat tant, första gången någonsin jag faktiskt velat ta en bild av mig själv :P

Jag ska börja bli bättre på att ta hand om mig själv. Jag är ju en ensamvarg i själ och hjärta, men jag måste lära mig att uttnytja den tiden på bättre sätt, allt blir så lätt rutin. Hitta på roliga saker, även om jag gör det på egen hand. Att vara ensam en helg behöver kanske inte nödvändigtvis bara innebära att sitta framför datorn eller tvn, även om det också har sin charm ibland så klart. Åtminstone försöka undersöka lite olika aktiviteter. Ska bli intressant att se vad Norrköping egentligen har att erbjuda.

Jag ska också bli modigare socialt sätt. Jag kommer inte att prata med främlingar för sakens skull, för det är jag fortfarande rätt ointresserad av. Däremot så kan jag ta mer plats, prata mer med vänners vänner, och inte hålla allting inom mig. Jag är rätt säker på att jag trots allt åtminstone kan stå för lite underhållning eller tänkvärdheter då och då. Att säga hej till någon man känner är inte fult Jonas.

...Tur att det är ett tag kvar tills jag är hemma i Norrköping igen. Men hey, en uppdatering är en process, allt måste inte hända på en och samma gång! Folk överlever nog om jag är mitt vanliga jag en liten stund till.


Atletico möter kanske Real på min födelsedag, som första ligamatch. Hyffsad start, och om inget annat dyker upp så kanske jag rent ytav vet hur jag ska fira min födelsedag då för en gångs skull. Hittils har de blivit ganska bortglömda historier, eller att jag spytt hela dagen. Nu har jag då ett fullgott alternativ!

Ljungberg på väg till Fiorentina? Fabregas till Real? Snacka om att det finns risker att mitt fina lag blir till ständig underdog nästa säsong. Men det har sin spänning med! Tur att jag har ett andra lag att titta på med, Atletico står för många spännande förändringar, och trots tappet av Torres så satsar man på mer. Kanske rent utav lyckas med att locka Riquelme och eller C. Ronaldo kopian Querasma till klubben? Det kan räcka långt i år...


Farbror Hipp Presenterar

När jag handlar på Willys i Hagbey blir jag ofta extremt frustrerad och irriterad över en sak. De där jäkla tv monitorerna vid kassorna som vägrar att hålla käften om att man kan göra bio sculpture gel i Salong Hageby. "På Salong Hageby kan du göra manikyr. På Salong Hageby kan du göra dina naglar...Bio sculpture Gel." Jag fattar inte ens vad fan det betyder! Det man skulle haft då är en TV b Gone, en liten manick som gör att du kan stänga av princip alla tv apparater du vill, på tryggt avstånd utan de riktiga fjärkontrollerna. Finns på megagadgets för priset av 280 spänn.

Återigen, fantasibrist vad gäller rubriken men ni får helt enkelt finna er i det. Det är ändå bara en sån där uppdatering så rubriken  är kanske inte så där tokviktig. Men har ni några klagomål är det bara att göra dem oficiella genom en komentar. Är du lite blyg kan du så klart vara anonym. Internet är grejt eller hur?

Sedan senast handlar det väl mest om vad som skedde senare under helgen, mycket familjehäng blev det. Efter att jag sov hos brorsan fredag till lördag så åkte vi hem till oss igen för en familjekväll. Ja plus Elin då så klart, men hon räknas ju till familjen. Rätt myspys, mat, godis, alokhol, dricka och kanske för första gången någonsin så ville min far spela kort. Kan inte minnas att han har tagit ett sådant initiativ tidigare. Klart gubbjäkeln skulle gå och vinna då! (Nej pappa älskar dig, ingen bokstavlig gubbjäkel bara en... gubbjäkel.) Började dock se hur Jimmy tappade humöret allt mer och mer ju längre kvällen led. Mycket riktigt hade han 28 i blodsockervärde (normalt ligger kring 4-5) men det kändes ändå ganska lugnt. Egentligen är det ett akut värde, men han verkade fixa det rätt bra. Är väl van antar jag.

Söndagen firade han nämligen sitt födelsedagskalas, och då var han minsann pigg och kry. Elin hade bakat enorma mängder fika och mycket med släkt med, vilket så klart var trevligt. Det blev också så klart lite Wii och pappa förvånade mig återigen genom att vara med och spela. Mest imponerade han på mig när han boxades, vilken teknik! Jabb, jabb, jabb, jabb höger krock! Motståndaren knockad. Det var en sådan succé att vi bestämde oss för att ta med oss det till Norrköping när de kör ner mig. Det ska också göras annat på vägen ner, Jimmy och Elin har nämligen bestämmt sig för att skaffa hund igen! Så vi ska kolla på en hundvalp på vägen ner och vägen tillbaka så tar de den med sig. Det är en hane och blandras mellan golden, labrador och setter tror jag det var. Så har du ett namnförslag så hör de gärna på det, genom mig!  =)
Ska visst hända mycket, både nersupning av mina vänner och Wii marathon för hela familjen. Märkliga tider.


Idag har jag annars gått med Malin på stan, i spöregnet. Superspöregnet.  Men det är den bästa tiden för shopping eller hur? När man är för blöt för att göra någonting annat. Jag var i alla fall på jakt efter en hatt eller keps, trot eller ej. Inte någon hatt människa av stor rang, men tyckte det var dags för ett försök. Man blir ju tuff och frän. För det är tufft och fränt med en svart keps på Åhlens ja?

Hupp nu kontaktade David mig, ska bege mig till Lundmark stugan! Hade väl ändå inte tokmycket mer att berätta så... Tjingaling och ha det... ding... pling... King... King?

Ha det king!

Ni får återigen ursäkta rubriken, men som ni kanske ser så skriver jag det här relativt tidigt, åtminstone för en sommardag och kanske lördag i synnerhet. Sitter nämligen vid brorsans dator och har blivit väckt av någon skrikande figur som bara inte ville ge sig. Om det var en förbannad tant eller en förbannad unge vet jag inte, men det var då morbida, guterala läten. Men nu verkar de ha slutat. De ville kanske bara inte att jag skulle sova längre. Men oh well, nu är jag ju ändå uppe så lika bra att göra något konstruktivt av det hela? Om nu det räknas som konstruktivt att skriva blogg... ÄH klart det gör. Titta på mig, jag är konstruktiv!

Gårdagen började med att jag var kung över mitt Ursviken hem. Jag var nämligen helt ensam hemma, och då är det banne mig jag som styr och ställer! Nej okej, jag är kanske ingen maktmissbrukare av rang, nästan det enda jag gjorde var att titta på OC och läste dussintalet serier på datorn, och lyssnade på The Fray. Bra band, mycket possitivt överraskad där. Visst låter det fräckt värre? Nej men sanning är den att jag är en stundtals relativt osocial snubbe, om ni nu inte redan har förstått det, och jag blir sur om jag inte får vara i fred och bli lämnad ensam då och då. Så att spendera dagen hemma själv, utan att behöva tänka en tanke eller lyfta ett finger var värd minst två silverslantar. Nu är det i och för sig så jag brukar spendera mina dagar här, men då som sagt med den mycket väsentliga skillnaden att jag fick göra det utan att lyssna på någon annan samtidigt! Nån dag i frid och fröjd i ensamhetens tecken då och då, det är bra för mig.

Annars så ja, gav pappa lite instruktioner till middag då han kommer hem från jobbet vid sex-sjutiden, styrde upp lite lövbiff med en av pappas superostsåser och så bjöd vi hem Jimmy och Elin. Som då är anledningen till att jag sitter här. Om jag blev lockad av brorsans löften om tv och data spel? Eh...jo. Okej, tv-spel är min last men det hade kunnat vara värre! Har inte spelat sedan förra gången jag var här, men det har kliat lite i fingrarna. Och när de då dessutom lockar med ostbricka... då är jag en körd nörd. En fin kväll med andra ord!


Farbror Hipp Presenterar

En gång i tiden tränade jag lite boxerscise, det var mycket, mycket jobbigt men ändå kul. Det är något visst att bara få slå lite. Alla vill vi slåss, på något sätt, någon gång. Vi har väl tagit efter Ryan Atwood för mycket vad vet jag? Det som ju är lite trist är att när man slåss så gör sig någon illa, om man nu inte slåss på ett misslyckat sätt. Men är ni två personer som känner, jo vi är nog lite arga och behöver avreagera oss, eller att du är jättetänd på Tyler Durden i Fight clubb... så boxas då! Men se till att göra det med dem här, uppblåsbara boxarhandskarna och hjälmen!

Jag diggar hjälmarna

Just nu är de slut i lager på Coolstuff, eftersom att den är en sådan storsäljare. Men med lite tålamod så kommer du att kunna köpa dem för 220 spänn. Slåss försiktigt!


"Ladies and gentlemen, boys and girls... leeeeeeeets get reeady tooo ruuuuuuuuuumbleeeeee!!!"

Jovisst, fotbollen står mellan två säsonger och klubbarna rustar upp så mycket de bara kan. Tyvärr så har värvningarna vandrat fel håll för mitt tycke och smak. Självklart tänker jag på Henry till Barcelona, men det har jag ändå redan tagit upp för. Men vem köpte Arsenal som ersättare? En brasiliansk kroat vid namn Eduardo da Silva, som kom från den kroatiska ligan där han stänkte in 34 mål. Dock helt annan spelartyp än Henry och är snarare än Van Nistelrooy typ. Fast förmodligen flera gånger sämre. Får se om han har vad som krävs. När man ändå är inne i ämnet så ryktas även Ljunberg bort till Fiorentina. Freddie är visserligen gjord av glas men det skulle så klart också vara ett stort avbräck för min stackars klubb, som bara sänker sig hela tiden. Minns senast vi vann Premier League, utan att förlora en enda match. Suck. Gamla tider.

Sedan har vi ju så klart mr. HOT himself, Fernando Torres, som gick till Liverpool. Priset var väl dock ett helt okej pris, man fick ju dessutom Luis Garcia som spelar i spaniens landslag då och då. Men Fernando... Varför sa du som du sa? Om du vill utveckla din karriär så kan du väl ha sagt att det är så saken är, och inte att du och Atletico ska stå sida vid sida tills döden skiljer er åt? Inget snyggt sorti. Som ersättare har vi mannen med frillan, Diego Forlan, som är ruggigt överbetald. Gick för ungefär samma pris som man sålde Torres för, och det är killen inte på långa vägar värd. Men han gör ändå mycket mål, bara han blir serverad av någon. 54 mål på de senaste tre säsongerna för VIllareal tror jag det var. Imponerande facit trots allt.

Elmander är Sveriges hetaste spelare. Lyon vill ha honom, så också Svennis i Manchester City. Tror han stannar en säsong till i Tolouse med sina vackra rosa färger.

Annars var gårdagen extremt lugn. låg ute på filten och tittade på OC mest hela dagen. Vi har ju äntligen sommarvärme! Jag har sagt det för, men det är inte klokt vilket bra köp den bärbara dvdn var! På kvällen varierade jag mig med att titta på OC inne istället. Med fötterna stadigt placerade i ett fotbad och så två Aquatini till det. Guld. Det är de små detaljerna som höjer vardagen. Tillbaka i norrköping hade jag tänkt fråga Emily om hon kan lära mig ansikts Peelingens vackra konst. Du vet, ansiktsmask, ett glas rödvin och en romnantisk komedi på tvn. Oh yes

Först nu har jag insett att Paris blir sirap baklänges. Nu är det ju inte jag som är expert på Frankrike och människorna som bor där, men så söta är de kanske inte. Mer vackra i så fall va? Sliskiga då? Njaa.. Fransmännen är väl rät classy ändå? Förken Hilton är dock ganska sliskig, men inte så söt.
Nya mästaren på generaliseringar? You bet ya!

I vanliga fall brukar sommarshopping innebära, åtminstone i mitt fall, att man köper shorts och ett ton t-shirts som man faktiskt kan visa sig i inom offentliga sammanhang. Kanske även lite annat smått och gott. Hade jag varit lagd åt det hållet hade jag förmodligen behövt köpa en uppdaterad bikini och så med, så man inte är ute ur svängen liksom. Tur då att jag nöjer mig med badbrallorna från i fjol då.

Men det finns en annan typ av shopping med, sommarens stora höjdpunkt. Jag talar, så klart, om den överväldigande, allsmäktiga Burträskmarknaden i just Burträsk. (Några mil hemifrån.) Där man varje år åker för att shoppa allt annat man kan tänkas behöva i livet och under sommaren. Nästan som IKEA, fast utan möbler, labyrintliknande gångar och kvallitetsprylar och... Okej den är väl inte så jävla lik IKEA då. Men ändå! Det kanske inte finns köttbullsmeny, men det finns banne mig Hasses renkorv! Och alla dessa mängder chokladmunkar.

Det finns dock inte bara renkorv och chokladmunkar, utan jag och David upptäckte istället andra saker som säljs om och om igen. Årets trend var utan tvekan den vedervärdiga Foppatoffeln, som såldes åtminstone i 7 olika stånd. Annat förekommande är de tjocka gubbarna som säljer sin egen inspelade dansbandsmusik. David frågade om jag ville dansa. Jag tackade artigt men bestämt nej.

Det finns ju dock faktiskt lite häftigare prylar med. Jag kunde bocka av åtminstone två grejer som är på min inköpslista. För det första så har jag varit på jakt efter självaste OC. Okej den är inte speciellt svår att få tag i, men väntat på det rätta tillfället och priset. Och nu fick jag både säsong ett och två för 350 spänn tillsammans. Det var jag nöjd med absolut. Nu kan jag ligga ute och titta på dem i flera timmar! Vajert!

Grej nummer två är ett nytt läderarmband. Längtat efter ett nytt ändå sedan jag hade sönder den förra, men aldrig riktigt hittat något som är i min stil. Den jag införskaffade nu är i och för sig inte helt mig heller, men jag föll för den. Lite smalare, mörkbrun med tre stjärnor som buktar ut. Men det är ju jag. Måste visa den stjärna jag trots allt är. Ehe.


Inte för att jag vet om någon väntar, men ska kommentera Silly season snart. Hänt några spännande, men inte nödvändigtvis roliga saker på fotbollsmarknaden.


Rikard har talat sig varm om den nya Transformersfilmen. Sommarunderhållning med mycket pang och klang, som talar till nörden inom mig. Ska övertala David att se den! Kom igeeeeeeeen! As-stora robotar som förvandlas till bilar och flygplan och krigar med varandra? What's not to like?



Farbror Hipp Presenterar

Allt färre människor går omkring med klocka nuförtiden. Det finns klockor överallt, men kanske främst i mobilen. Det som har gått förlorat där är ju dock att man inte bara behöver lyfta armen för att se hur tiden förligger, utan man måste gräva fram mobilen ur tajta jeansfickor eller röriga väskor. Visst vore det skönt om det fanns nåt stort och synligt att istället titta på?
Say no more! Nu finns nämligen den förstklassiga clockshirten! En vass t-shirt med ett grönt, helt fungerande digitalur på bröstet. Jag har alltid velat ha en batteridriven t-shirt, och nu kan jag faktiskt ha det.
Och om inte annat så kan killarna komma undan mycket smidigare nu, när de fagra flickorna har på sig den.

"Hallå, jag är faktiskt här uppe!"
"Eh...jag skulle bara kolla vad klockan var..."




Ska väl tilläggas att den ska tvättas för hand. Annars är den inte mycket värd senare.
Kostar så mycket som 500 spänn, men för en t-shirt och en klocka i ett så är det väl inte fy skam?
Hittas på www.melta.se

Nu är ju allting relativt, men det känns som att det är dags att dra till med en av de allra största bloggklyschorna i världshistorien. Ta ett djupt andetag och sedan skriker vi alla i kör:

3...

2...

1....

"Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen."

Så där ja. Vad duktiga ni var! Det skötte ni alldeles utmärkt måste jag säga. Vem vet, ni kanske har sagt så själva några gånger. Men varför har jag då inte uppdaterat bloggen någonting sen i tisdags då? Jo, mycket för att ingenting speciellt hände på onsdag och torsdag, åtminstone ingenting jag vill ta upp här. Men helgen har jag i alla fall haft fullt upp på. Det var nämligen helgen som går i nördens tecken. Och vilken nörd jag har varit.

Jag och min kära storebror Jimmy skulle ta igen allt tvspelande som vi inte hunnit med i sommar ännu, av flera olika anledningar, men främst för att han jobbar som en tok. Så efter att ha laddat upp med en sommarcider och en halv sommaröl (hey det är ganska bra för att vara mig att lyckas dricka en halv!) så begav sig familjen till mormor som mötesplats, där Jimmy och Elin skulle plocka upp mig. Där satt vi medan mamma berätta om vad hennes spå-tant hade sagt till henne. Uppenbarligen ska jag få jobb nästan direkt efter skolan, vara en finurlig och skarpt analyserande karaktär och så ska jag visst bli tillsammans med en tjej med asiatisk utseende, och det snart. Ett äckligt barn skulle vi visst också få. Tur att jag inte tror på struntet.

Vi stannade dock inte länge, vi skulle ju börja nörda oss! Utanför var stadsfesten i full gång, men den hade jag inte ägnat en tanke åt. Betala 300 spänn för Martin Stenmark? Knappast säger jag. Vi hörde hursomhelst Idol Marcus, men jag tror jag var för långt bort från händelsen för att lägga upp honom på min live Idol lista. Även om jag hörde hur han sjöng. Borde det räknas om man är nån kilometer i från händelsen? njaaa....

Senare kom vi till brorsan och där...spelade vi. Och spelade. Och spelade. Av de 48 timmar jag var där, så gör jag inte en karaktäristisk överdrivning om jag säger att vi spelade minst 20 av dem 48 timmarna. Stackars, stackars Elin. Tur att vi inte gör det här speciellt ofta.
Men hur som helst så har han ju ett nytt Nintendo Wii, som jag hade ett stort behov av att leka med. Jösses vad vi bowlade, spelade baseball, biljard och så vidare. Hade någon haft en sådan där på förfesten som en fyllelek hade jag varit på varje fest, sanna mina ord. Det som kanske är lite pinsamt i sammanhanget är jag så här efteråt är stel som en postmortum gnu och ja, jag har träningsvärk i högerhanden efter allt svingande med Wiimoten. Så träningsvärk efter tv-spelande? Det är i sanning nya spännande tider.

Vi spelade ju dock inte bara på Wii, utan även Jimmys dator fick sig en ordentlig genomkörare. Jag är egentligen ingen större dataspelare, men det är ett spel som jag alltid tagit mig an. Jepp, Football manager. Sagt och gjort, jag och brorsan tog oss an Atletico Madrid, för att bevisa vad de egentligen går för. Lite drygt 15 speltimmar senare hade vi kämpat oss till en hedersvärd fjärdeplats, och Torres blev årets skytteligavinnare och Europas guldskovinnare med sina 28 mål. Årets spelare i La Liga blev han med. Inte så pjoskigt för pojken. Nu har vi förstärkt gärnet med nya spelare till nästa säsong, de ska skaka när de ser de rödvita färgerna.

Vi hann också med att se ett par filmer, varav Scarlet Johanson av en slump visade sig vara med i båda två. Den första vi såg var en seg historia, Black Delilah. Riktigt dålig film. Efteråt fattade vi ingenting, och inte för att den var så där mystiskt, spännande oklar, utan för att den helt enkelt var kasst berättad. Scarlet hade svinröda läppar och spelade, precis som resten av ensemblen, ganska dåligt.

Då var den andra filmen desto bättre, The Prestige. Wolverine möter Batman. Hugh Jackman och Christian Bale som två rivaliserande trollkarlar. Spännande och intressant hela tiden, med nya oväntade twistar hela tiden. Jag skulle också vilja vara trollkarl. Få mina CSN skulder att försvinna. Scarlet Johanson var också med, men i en mer begränsad roll. Inte fullt lika röda läppar, men med sina andra tillgångar upp-pressade just under hakan. Jag måste nog säga njaaaa igen. Men som sagt, spännande och intressant film absolut, den kommer inte att förrändra din värld, men bjuder på god underhållning!


Jag åt nog världens största pizza, den räckte till två middagar. Känner ni er jävligt hungriga, köp en Calzone magnum på Tre kronor i Skellefteå. Satan säger jag bara. jag mätte den inte, men den borde åtmistone ha varit en halvmeter lång. Åt halva, blev proppmätt, sen åt jag andra halvan middagen dagen efter och blev lika proppmätt då. Vidunderligt.


Sen kom jag hem, alldeles stel, svettig och trött. Duschen jag tog då efter några dagars nörderi... Det var himlen och romantiska lekar innefattandes kladdkaka och grädde med Sarah Chalke på samma gång. Duschen är en fantastisk uppfinning, så är det bara. Plugginspiration? Duscha. Trött och sliten och behöver starta om på nytt? Duscha. Att duscha är inte bara att bli ren, duscha är terapi.

Nu ska jag nog inte spela på några dagar.