JBomb

Det bästa med att plugga är att inte plugga. Utan göra annat istället, för det gör detta andra så mycket roligare. Sällan drar sinnet iväg lika mycket som när man behöver tänka i akademiska tråkiga termer. Så voila - blogginlägg! Innan dess var det top model på danska. Innan dess var det så mycket roligare att hämta ved, och att duscha. Och så vidare. Men jag har skrivit, ett helt stycke! Yes, whos da man?!

Ett nytt år alltså. Förra årets inlägg var ganska bittert känner jag nu, 2007 var trots allt ett skitår. Jag har inte energin att skriva en årskrönika för 2008, men det har varit mycket, mycket bättre. Inte på långa vägar perfekt, men bättre. Jag tror en del på 2009 måste jag säga. Jag spricker inte av förväntningar men jag tror det kommer att bli fint. Det känns som att jag förstår mig själv och andra mycket bättre nu. Sant eller ej, den insikten betyder någonting.

Jag bryter väldigt, väldigt, väldigt sällan mina löften och isåfall för en god orsak. Jag är en man av mitt ord, så därför försöker jag inte att lova allt för mycket. Men nu ska jag göra några försök på nyårslöften. Det betyder att jag måste försöka göra dem enkla för att ja. De ska inte gå åt helvete helt enkelt!

Mina löften är som följer:

• Jag ska inte börja knarka.
• Ej heller ska jag använda tobak i år heller.
• Jag ska däremot försöka hitta min fyllenivå igen. Sedan jag börjat gå ner i vikt har jag inte hittat någon bra nivå, blir inte tillräckligt full, eller för full. Nu ska jag hitta åt den igen, att gå hem från festen klockan 1 är fan ingen höjdare. Bli alko-smart helt enkelt.
• Jag ska göra det som krävs för att jag ska bli lite konkurrenskraftig ute på "marknaden". Fortsätta, och bli klar med att, gå ner i vikt, snygga till mig. Det kommer så klart inte att bli succe, jag är inte på något sätt en 10 poängare, inte ens en femma. Men om jag kan komma upp till en fyra så är det ändå någonting!
• Jag ska börja läsa mer böcker, för rena nöjets skull. Det är någonting jag saknat, det är lugnt, mysigt och utbildande. Jag har redan läst en bok i år, Gordon Ramsays självbiografi, Humble Pie. Faccinerande man denna Ramsay, att få äta på en av hans restauranger skulle vara hur coolt som helst. De två nästkommande böckerna är Låt den rätta komma in och Gomorra. Okej, det är inte så originellt, de ligger på försäljningstoppen, men ge mig ett bryt. Jag läser i alla fall!
•  Jag ska göra mitt allra yttersta för att inte behöva flytta tillbaka till Skell-hell. Norrköping känns verkligen som mitt hem just nu, jag skyr den dagen då/om folk börjar flytta därifrån...

Om dessa löften uppfylls är jag på god väg till att bli en mer komplett, vuxen människa. Ganska coolt va? 2009 är året det händer!

Jag är helt off. Försöker göra research med statistik i vårt skolprojekt, men det är en sån jäkla djungel, speciellt då jag inte riktigt vet vad vi ska koncentrera oss på. Vad är handikapp, vad räknas som funktionshindrade, vilken organisation, lag, förbund eller vilka siffror ska man titta på, då det finns en för allt? Typ miljontals. Hur kan folk gå arbetslösa, det verkar ju fan finnas ett förbund/organisation för varje skalle i landet. Ge dem en var att ansvara för vettja. Det blir som Facebook, man kan vara med i varandras klubbar och så. Alla blir vänner!

Jag är helt off. Jag orkar inte styra någonting, vill någon någonting får de väl kontakta mig. Helgen var ingen vidare succé... Förutom då att jag äger ett helt jäkla lass med t-shirts jag inte kan ha ännu. Men sen fan, då blir jag fin, då blir jag på g. Sen. Jag tror jag håller på att bli sjuk. Är så trött, så trött, så trött. Efter mindre än en timmes plugg vill jag bara gå och lägga mig och sova...stor motivation.

Vad som händer på nyårs? Inte den blekaste. Det finns ingenting som är öppet i Skellefteå stad. Man tycker ju att en nattklubb skulle dra som tusan en natt som den, tiotusentals ungdomar som vill supa och spy in det nya året. Men inte då. Ingenting har planerats överhuvudtaget heller.  Lägga sig i idé en vecka och bara hoppa över det? Inte mig emot. 
Jag orkar inte, jag är helt off.
 

Bråda dagar mina vänner, bråda dagar. Sedan jag kom hem hit till Skellefteå AKA Skellhell, AKA Guldstaden, AKA Knarkstaden, har jag knappt suttit vid datorn längre än 10 minuter i sträck. Det finns helt enkelt inget utrymme för det, så många människor att träffa, så mycket som måste göras, så mycket slappande som behöver utföras. När det är juletider är det ju en sak i sig att bara ta sig tid till att lägga sig i soffan tillsammans och göra ingenting alls. Men det bör inte förväxlas med rastlöshet, att man inte har någonting bättre att göra bara, ty dagarna försvinner snabbt och skönt när man väl besitter den perfekta halvliggande soffpositionen, med zapparhanden vilandes mot kroppen för man får ju inte lyfta armen i en allt för jobbig vinkel. Kama sutra för slackers.

Det har varit mycket fint att återse mina vänner med. Hur snabbt man hittar sina roller, samhörigheten och tonen. Finns det något bättre i världen än vänskap? Den häftigaste delen av hela mänskligheten om du frågar mig. Men så är jag ju singel med, kanske påverkar min syn något. Jag kanske är en som ger fingret åt mina vänner så fort jag har en brud. Kanske inte så troligt.

Jag har fått en "syster". Jag ska inte berätta några detaljer, men sedan några dagar bor Elmira 15 år hos oss, och ska fortsätta göra det tills sommaren. Hoppas vi inte har skrämt livet ur henne, vi är ju en ganska speciell familj. Men å andra sidan ser hon rätt pigg ut så förhoppningsvis ska vi väl kunna visa oss ur en god sida.

Man har ju såklart fått lite klappar med, jag har väl kanske inte varit överjävligt snäll, men uppenbarligen tillräckligt då jag fått en hel hög med fräscha grejer! Ett urval:

• Resan tillbaka till Norrköping, vilket är hur jävla skönt som helst när vi får en mini-mini summa denna månad. Ungefär 5 kilo lossades från mina axlar och jag slapp gå nästan dubbelvikt av tyngden längre. 

• På tal om ekonomi så fick jag även en hel del slantar, perfekt mängd så jag inte behöver oroa mig för det heller. Ytterligare några kilo lättades, och nu kan jag gå hur rakt som helst!

• Apropå ekonomi så behöver jag en ny garderob, praktiskt då att jag både fick en hel del tröjor och en presentkort på Jack and Jones på femhundringen. Jag har aldrig handlat där inne tidigare, jag har varit för tjock och för fattig. Men nu... Nu har jag råd för en gångs skull, och det känns så lyxigt. Tänk så lite det behövs för att man ska känna lyx. En annan klädaffär bara.  

• När man talar om lyx... Brorsan gav mig en Golden Strike... eller nu står det ju Gold Strike på flaskan... men det låter så dumt. 24 karats guldflarn i fin, god sprit liksom... Det är fan i mig lyx. Jag har letat efter den på varje jäkla glasbank jag varit inne på, men aldrig lyckats hitta den. Så ligger den där i ett Special-K paket. Julmagi om något. Om jag kunde gå lätt tidigare kommer jag ju att lätta när jag väl tagit mig en sup av den. Heh. Den kommer jag onekligen att ha kul med. 

Vet ni vad som är skönt kära läsare? Att vakna upp en morgon, klockan halv sju för att vara exakt, och vara tacksam för att det faktiskt är en morgon. Att inte grymta och mumla om att ta hämnd på världen för att man inte får sova en timma extra. Vet ni vad som är ännu skönare? Att föregående meningar inte var det minsta ironiska. Jag har haft en underbar morgon!

Vaknar alltså halv sju. Drar mig en halvtimma, men njuter av att faktiskt inte sova på riktigt. Väger mig sedan, tisdag som det är. Hoppsan, jag som inte trodde att jag skulle ha gått ner ett gram denna vecka, men så visar vågen ändå på 1.5 kg mindre. 24.6 minus sammanlagt alltså, strålande bra! Går till Coop där det är lugnt och skönt och de spelar mysig julmusik. Lyxar till det med en underbart kryddad och marinerad rostbiff som pålägg. Tittar på ett avsnitt av Top model, läsa en bunt serier, och veta att jag har tid med det, för hela dagen finns tillgänglig. Sedan gå till stan för att återigen försöka shoppa lite kläder. Bara att man till skillnad från förra gången tycka att fan, jag ser inte sååååå groteskt ful ut egentligen, lite rund men det gör jag ju någonting åt. Köpa tröja, skjorta och nya byxor, upptäcka att man inte bara gått ner en, utan två byxstorlekar. Och inte heller spendera en förmögenhet på dessa tre plagg utan komma undan med under 500 spänn för alla tre. Tacka vet jag New Yorker. 

Bluärrgh. Jag är så bakis, så bakis. Jag har aldrig ens varit i närheten av detta för. Min dag har till 80% bestått av att ligga i soffan och titta på dålig tv. Jag har inte ens flyttat mig för att skriva detta, det är härligt med laptops i bland. Värmer fint om magen.

Fest igår med andra ord, var mycket nice med förfest och Hugo-utgång... Åtminstone så länge det varade. Jag blev så enormt stenfull så jag var tvungen att gå hem runt ett tiden. Så jävla illa Jonas, då såg jag fyrdubbelt, spydde och hitttade knappt den gigantiska bron man måste passera över. Oooops. Jag har ingen aning om mina gränser längre. Men annars var det fan fint! Liten privat fest på fyra pers kan vara nog så rolig som en stor. Men aldrig mer... idag.

Pizza låter ju rätt najs va? Men nej, det duger faktiskt inte. Nu ska du vara duktig ett tag igen Jonas. På tok för jävla mycket igår alltså, det är inte klokt. Värst sedan vår inflyttningsfest då jag och Rikard spydde ner ett badrum var. Shit.

Klockan är någonstans runt tio och jag är trött. Jag vill poängtera att det är kvällsvarianten, och inte på morgonen. Jag håller kanske redan på att vända dygnet till det bättre, se på fan! Eller så behöver jag bara sjukt mycket sömn. Men jag ska lägga mig tidigt ikväll, så är det. Jag ska INTE sitta uppe och leka med Internet hela natten denna natt. Nej Jonas, nej!

Jag prövade att shoppa lite kläder igår. Hopplöst, det är inte lönt att göra det just nu. Dels för att jag är fattig som en portugisisk herrelös hund, och dels eftersom att jag är mellan storlekar. Det suger. Köpa för smått som man inte kan ha, eller köpa för stort som jag snart inte bör ha? Anledning att fortsätta hålla i pengarna så länge med andra ord. Men om jag ska klä mig stiligt så kan jag... äh, det är väl ändå accessoarerna som gör detaljerna? Snygg får jag vara senare.

Dagens grej 1: Ny produktionsidé, tillbaka på ruta ett och den gamla är stenskrotad. Den är död och begraven. Kul och intressant men jösses... Det kommer att bli jobb, minsann. Men jag ska nog kunna komma igång på det, finns många möjligheter för mig här, låt fantasin flöda!

Dagens grej 2: Livets ord/vatten/watchtower whatever är lustiga. För ett par veckor sedan försökte en rolig religiös gubbe övertala mig att Gud bor på en annan planet och är ledsen att vi inte är polare. Hårt liv. Idag fick vi pling på dörren av en till snubbe som vill snacka Gud och Jesus och deras glada partygäng. Nu står det ingen reklam på dörren, men Guds PR-man kanske inte tycker att det räknas som reklam?   Hursomhelst så hur kom han in? Vi har portkod för böveln, perfekt för att slippa säljartomtar. Men de här filurerna jobbar för the big man. De kommer in bäst fan de vill. Så den stora frågan är; stod han utanför, ivrig att få prata religion med mig, tills någon öppnade porten och han kunde slinka in. Eller såg han bara dörren öppnas när han var ute på sin promenad, tog tillfället i akt och slängde sig genom innan dörren hinner gå igen? Och vilket alternativ är värst egentligen?

Jag slängde bort hans fina häfte.

Va, vaaa? Hur gick det här till? Det är torsdagnatt redan, var tog min vecka vägen? jag förstår ingenting, jag är helt förstummad. Nåja bäst att göra det bästa av situationen då, som att spela det nya Football Manager spelet. Seriöst Jonas, om du så gärna ägnar dig åt bokstäver på en skärm så kan du ju kanske skriva uppsats istället? Nä. Hur kul är det? Orka. Det är roligare att slöa sig genom livet.

Produktionen är en jävla katastrof, helt uppgiven och vet inte vad vi ska göra. Tillbaka på ruta ett då, förmodligen. Läs Fängslad bloggen så får ni se. Känns vidrigt just nu.

Därför var det bättre att ägna kvällen åt biljard och öl i goda vänners lag! Jag suger ju fullkomligt, men det viktiga är inte att vinna. Det viktiga är att vara där, och kunna texter till Jessica Folker och Cher. Aktuellt värre, kanske skulle kunna byta DJ... Men å andra sidan så kom han med en skål med chilinötter åt oss... jag tror det går jämt ut. Min taktik går hursomhelst ut på att inte sikta. Siktar jag träffar jag aldrig, stöter jag bara...så går det ibland hyfsat. Jag vet inte om det är en metafor för livet eller inte, har inte riktigt kunnat bestämma mig. Men det ligger ju inte allt för långt bort egentligen, carpe diem, slacker-style.

Party i helgen? Kanske!  Jag sa ju att jag borde fortätta med den sköna färgen vit men... får se. Carpe Noctum - fånga natten. Det är ett fint uttryck. 


Farbror Hipp Presenterar

Jag vill ha ett Sony Playstation Portable(PSP) som fan,  för att den är så jävla snygg mest. Jag vill även ha andra spelleksaker, men just en PSP skulle jag dyrka. Den är så vacker, den klår ju Ipods till höger och vänster i design vilken dag som helst. Men designen kan trots allt inte överleva allt. Som artisten Pinks limiterade version som går att köpa i butikerna ( för en mindre summa pengar än originalen kan jag ju tillägga...) som helt enkelt är ganska ful och gräslig. Och rosa, så klart. Jag gillar rosa som färg, min gamla gameboy är rosa. Men det här var förskräckligt. Om det lockar tjejer till spel? Jag har faktiskt ingen aning. Flickorna gillar rosa serrö. Även ful sådan?

Pompa och ståt, ballonger och fyrverkerier! Bloggen är återupplivad! Och som ni kan se, kraftigt uppdaterad i sitt utseende! Det är ingen mindre än designgeniet Emily som har stått för nybygget, och jag är mycket mycket nöjd. Så går ni i liknande tankar så är det bara att gå in på hennes blogg: http://emilyphoto.blogg.se/ och kontakta henne för vidare business, helt klart värt. Visst är den snygg?

Då är det bara det där... vad ska jag skriva om? Jag är helt ringrostig på detta nu. Jag håller mest på med uppsats och projektarbete... eller rättare sagt, det är det jag borde ha ägnat min tid åt. Vilket jag nu egentligen inte alls gjort, men mer om det på annan blogg. Ni kan ju kolla in fangslad.blogg.se (även den designad av Emily för övrigt) om ni har intresse för det. Jag vill inte skita ner den här bloggen med sådant skräp just nu.

Jag måste säga att jag har fått en liten personlig nytändning också, det är faktiskt inte bara bloggen som görs om. Jag är på inget sätt en helt ny person, men jag tar tag i saker nu. Mest tydligt är kanske viktprojektet. 21.3 kg är jag uppe i nu, det är fan inte fy skam. En bit kvar, men i'm getting there... Jag har till slut skaffat linser, det som jag var så rädd för förut. Man behöver inte vara rädd för saker. Det mesta är ganska harmlöst faktiskt. Jag har också en tanke med mina frisyrer nu. Det är förvisso inte så farligt på något sätt, annat än att jag blir kletig i händerna av vax och förorenar miljön med hårspray, men det får beräknas som ett medvetet risktagande, det kan jag stå för. Men jag har absolut blivit mer fåfäng. Så dags kanske. Jag har också tagit tag i andra saker som jag inte berättar om här. Lite hemligheter måste man få ha. Men kontentan är alltså Jonas v.1.5 med andra ord!

Det är kanske inte en sund syn på sig själv att jämföra sig med datorprogram?


Efter ungefär flera millennier av att inte bry mig det allra minsta om Kent har jag nu gjort en helomvändning och för stunden lyssnar jag nästan uteslutande på Kent. Efter att inte ha lyssnat på musik särskilt mycket alls förutom på mina promenader så kan man säga att de bara dök upp och räddade mitt musikintresse. Vem kunde ana? Egentligen borde jag här ha citerat en Kent-text för att bevisa mitt engagemang för deras sak, men jag är nog inte mogen uppgiften ännu. Men se upp, för eller senare så kommer ett tänkvärt citat att ploppa upp här, när ni minst anar det.

Se där det blev ganska mycket att berätta trots allt!



Farbror Hipp Presenterar

Jag ställer mig kluven till att duscha. Det kan vara så fruktansvärt skönt, och nödvändigt så klart, men det är ju sällan särskilt kul. Det bjuder ju sällan på några direkta överraskningar. Senast jag hade roligt åt något i duschen var när jag använde en duschcreme som luktade choklad. Men om strålarna från duchmunstycket kom i olika färger istället, hade det inte varit roligare då? Så klart det hade! På coolstuff.se finns "LED Duschhandtag" som byter färg i olika snygga neonfärger, beroende på vilken värme vattnet har. Kanske krävs det mörker för att detta ska bli tydligt, men det blir ju bara desto roligare att duscha då. Som att gå på disco. Fast duscha. Om det blir roligare eller inte i kombination med alkohol har jag ingen aning om. Om det är värt att testa? Kanske! 500 spänn.

Jag var på bio igår, det är egentligen inget jag har råd med, men nu var jag det ändå. Det var ju trots allt årets filmhändelse på g. Batman - The Dark Knight. Lätt att se det som ytterligare en superhjältefilm, men nej, den  är så mycket mer. Det är en milstolpe i genren, och ett måttstock för kommande actionfilmer. Den var med andra ord helt briljant. Men lite mer om det senare. 

Det var Sandra av alla människor som hörde av sig och ville se den med mig, tjejen som fnyser om man säger att man gillar Terminator eller Matrix, och som skrattar om hjälten dör. Den Sandra ville inte bara se den filmen på bio, hon ville dessutom bjuda mig, och hennes pajk! Kan man göra annat än att passa på? Nu njöt visserligen kanske inte hon lika mycket som jag, hon halvslummrade på min eller hennes pojke Dennis axel så länge inte Jokern var i bild, men ändå. Oerhört snällt, och nog den bästa biopresenten någonsin! Dessutom kryllade det verkligen av gamla klasskompisar jag knappt har sett sedan gymnasiet, tisdag var den dag då folk gick och såg bio helt enkelt. Mycket kul att återse många av dem, och man blir nästan lite förvånad varje gång någon poppar upp ur varje hörn inne på biografen.

Jag passade på att vandra en del innan bion då jag var där ca 1.5 timme innan det var dags... jag gick till Nordanå, ville titta på skeppet i lekparken... Den är mycket mindre nu. Den har nog krympt. Jag vägrar att erkänna att jag har växt ifrån lekparksskeppet. Så den har krympt. Punkt. Såg också att de hade tagit bort den enormt roliga snurrgrejen, med en massa cyklar som man kunde trampa som en galning på, för att sedan bli avslängd, stuka fötterna och få skrapsår stora som tallrikar över ansiktet. Varför kan de ha tagit bort den tro?

Filmen ja. OH MY GOD! Vilken intensitet. Det hände någonting i princip hela tiden, minnesvärda coola actionscener, flashiga biljakter och massa cool teknisk blingbling. Och så det framför allt annat. Tyvärr bortgångna Heath Ledger som Jokern. Helt förtrollande karaktär, helt briljant skådespeleri... given oscar. Och inte bara för att han är död. Han är minst sagt värdig den. Det är väl kanske det lilla minuset med filmen. Jokern, men även distriktåklagare Harvey Dent spelad av Aaron Eckhart, överskuggar Batman helt. När hederliga Bruce Wayne är i bild lutar man sig bara tillbaka och hoppas att någon av de andra två ska dyka upp i bild i stället. Men det är nog meningen också. Det här är inte Batmans film. There are new guys in town. Men se den för guds skull! På bio!


Det jag annars har pysslat med den senaste tiden är det här med vikten. Det var dags att ta tag i den, och inte bara hålla i valkarna, på riktigt. Så jag gick med i Aftonbladets viktklubb. Kanske kan tyckas löjligt, men jag tror man behöver sådan hjälp, jag klarar det då inte ensam. Inte ännu i alla fall. Så jag räknar, väger och väljer med omsorg det jag ska äta. Allt. Men ärligt talat har jag inte börjat tycka att det är speciellt jobbigt eller omständigt. Det är helt klart värt det, på de två veckor jag har varit med har jag tappat 3.3 kilo, helt okej. Bara drygt 26.5 kvar då...  Men förhoppningsvis ger detta mig mycket. På alla möjliga olika plan. Jag ska göra detta väldigt seriöst.



Farbror Hipp Presenterar


Alltså det här med tatueringar... jag vet inte. Visst kan det vara snyggt, men alla som känner att det är tufft eller rebelliskt att ha en tatuering kan ju gå och lägga sig någon stans. Alla har tatueringar.  Dagisfröken kan ha en orm som slingrar sig runt halsen och tanten i ICA kassan har säkert spindelnät tatuerat på armbågarna. Det är mer rebelliskt att inte ha tatueringar nuförtiden, för de är extremt mainstream. Lika mainstream som Maddona eller Justin Timberlake. Men i alla fall. Hittar man något man vill ha är det så klart bara att tatuera på, bara man väljer med god smak!

För dem som inte vet, och som tycker att gnuggisar inte riktigt är vad de är ute efter, kan ju köpa en tatto Sleeve från Coolstuff.se för futtiga 39 spänn styck. Mycket billigare än om du skulle göra det på riktigt! Bara att trä en sådan på armen, så har du en hel arm full av tatueringar, antingen i färg eller i svartvitt. Nu är du redo att imponera på alla människor i hela världen, oavsett etnicitet, ålder eller kön!

Det är inte första gången förstås. Jag har börjat få in en vana att sköta brorsans hund Aslan, en mycket vacker och snäll byracka. Och när brorsans semester är slut kommer det dessutom att bli på en mer permanent basis. Men det är lugnt. Det betyder bara att jag kommer att få i alla fall något att göra på dagarna, min budget på 10 kr/dag räcker inte särskilt långt. Bara att åka till stan fram och tillbaka utan att köpa någonting kostar 44 spänn. Så ungefär en gång i veckan kan jag ta mig friheten att faktiskt lämna huset. Då är det vettigare att spendera sin tid i huset med den gula lilla grejen. Måste säga att han är fantastisk bara för att vara ett år gammal, de flesta hundar lyder inte så där bra då. Det betyder också så klart att han är full av energi. Vi lekte, motionerade, promenerade, i stort sett hela dagen. Inte så konstigt att den lilla parveln fortfarande ligger i min säng och snarkar.

Jag var hundvakt igår, både åt brorsans hund och mormors. Det är något speciellt med djur, jag tror egentligen att alla människor borde ha någon form av husdjur. Inte för att man måste, jag hatar alla sociala måsten, utan för att jag tror att man lär sig så himla mycket av dem. Att ta ansvar för andra, att inte alltid sätta sig själv i första rummet, 24 timmar om dygnet. Men kanske framför allt ha medkänsla och visa sina känslor. Djur gör det hela tiden, helt naturligt. De visar vad de vill, och fastän man inte delar någon gemensam muntlig kommunikation så förstår man nästan alltid vad djuret vill eller behöver. Tänk om människor kunde vara så enkla ibland. Inte för att jag tycker att man ska vara som djur hela tiden, jag är ju ingen fan av "sätta på någon, vem som helst, bara för att man är kåt"  eller "jag äter vad som helst, när som helst bara jag är hungrig"  Mänsklighet och att ha mer självkontroll än att lita på sina instinkter eller behov hela tiden är såklart väldigt betydande, men att lära sig vissa aspekter från djuren. Det skadar ju faktiskt ingen att visa att man är glad, eller vara tydlig med vad man vill.


Jag har gjort ett nytt godiskontrakt, muntligt än så länge, som innebär att jag bara får äta godis en gång i månaden fram till januari. Att göra kontrakt kan tyckas löjligt egentligen, egentligen borde man ju bara kunna säga till sig sjävl att det räcker. Men det fungerar inte riktigt så. Man, eller åtminstone jag, kan alltid svika sig själv. Om man däremot lovar någon annan, någon väldigt betydelsefull i ens liv  (i detta fall Emily) att man inte ska göra det... då sviker man inte sig själv lika mycket som man sviker ett löfte till en fin vän. Och det har jag för avsikt att aldrig göra, det är en hederssak. Och det kan ge styrka det med. Visst gör man det för sin egen skull, om jag äter godis eller inte borde inte spela någon roll för någon annan än mig själv. Men jag tycker ändå att man växer. Man håller sitt löfte, och vet att man är en ganska bra person bara för det. Det är inte alla som håller det de säger. Däremot är man svinigt sugen på snacks och godis just nu, bara för att man vet att man inte får. Men det går över, början är alltid värst, mest för att man är van att stoppa i sig saker. Jag tror det dessutom blir väldigt bra till hösten, då jag ska börja gymma. Säkert bra nu med, då jag ser till att promenera en timma om dagen, men då lär det vara en vägvinnande kombination till ett mer aktivt, atraktivt, och hälsosamt liv.


Jag såg filmen Stranger Than Fiction igår, med en förvånansvärt skicklig Will Ferell i huvudrollen. Är sällan speciellt förtjust i hans komiska filmer, oftast bara löjliga på ett sådant där barnsligt sätt. Men här övertygade han, ungefär som Jim Carrey i The Truman Show och Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Det var en väldigt intressant film. Ferell spelar alltså en karaktär, Harold Crick, som en dag helt plötsligt börjar höra en berättarröst. Denna röst förklarar hans tankar innan han själv har hunnit tänka dem, och styr hans betende och handlingar i stor grad. Rösten han hör tillhör Emma Thompson, och har alltså en svävande, brittisk dialekt. Snart visar det sig att denna röst tillhör en författarina som, omedveten om att hon styr en levande persons existens, skriver en bok om just denne Harold Crick. Hennes stora bekymmer är dock hur hon ska ta död på sin hjälte i slutet...

Givetvis får denna film mig att tänka till. Men det jag faktiskt mest tänker på, ytlig som jag är, är vem man skulle vilja ha som berättarröst, eller vilken som den troliga rösten skulle vara om man själv var utsatt för detta elände. Många flickor väljer säkerligen Sarah Jessica Parker för att de är vana med henne från Sex and the City, och ja hon lever ju ett spännande liv. Men lite mer personliga än så kan vi väl vara? Vilka skulle ni mina få läsares val vara? Betänk att det är tredje person. Inte; "Jag såg mig i spegeln", utan "Jonas såg sig i spegeln." Min första tanke var tyvärr Peter Harrysson. Så det är väl förmodligen den troliga, vilket så klart svider lite grand. Men jag kan fortfarande välja vem jag egentligen skulle vilja ha. Det skulle gärna få vara någon ung, med en viss fräckhet och humor, istället för någon lugn och poetisk. Och inte någon surmule. Det kunde säkert vara vackert med någon som Jocke Berg som kan säga vackra tragiska saker, men det skulle ju inte vara speciellt kul i längden. Sarah Silverman? Nej för påfrestande i längden. Jim Carrey? Nej för galet... Adam Broody, från O.C kanske? Hmm, jag kanske är nåt på spåret. lugn, humor, lite osäker... hans skulle nog kanske kunna narratera mitt liv. Några andra förslag?



Dagens fakta

Ibland kan det vara svårt att välja. Hur ofta har man inte tänkt på vad fan man egentligen vill, var ska man och hur gör man det bäst? Val går genom hela livet. Stora frågor...som små. Den man måste brottas med nästan dagligen är vad man ska äta för något. Bland det svåraste är att komma på vilken av maträtterna man måste välja. Speciellt om man ska äta smuts. Det finns aldrig så många val som när smuts ska förtäras? Hamburgare? Pizza? Nå, varför inte båda?

Tre kronor här i Skellefteå har nämligen en mycket omtalad pizza/maträtt/styggelse som innehåller båda. Ett skrovmål inbakat i en calzone. En Calzskrove. Efter många år så var det helt enkelt dags. Jag och David rörde oss till Erikslid, för att införskaffa en var, i forskningens namn.

Gääääääässp. Den beryktade dagen efter, och det känns faktiskt. Inte så att jag har de vanliga bakis-syndromen med hudvudvärk och illamående, men jag är faktiskt helt sanslöst trött och slö. Ni förstår, igår var jag på bushbesök för ett trippeldop då tre av mina kusiner hade fått barn nästan samtidigt och ville göra gemensam sak i det hela. Och nja, man super kanske inte så hejvillt på dop. Men så var det också så att en av mina farbröder skulle överaskas med en spontan men välplanerad svensexa. Då dricks det lite mer kan jag avslöja. Inga strippor dock. Attans.

Det var skönt att få träffa släkten igen, jag är ju lite av det förlorade barnet. Den hemliga Olofsson. Men mest var det sprit. Jag gillar inte ens whiskey, men jag drack säkerligen upp en tredjedel  eller kanske till och med halva av farsans 75a. Plus massa öl. Plus massa vin. Plus massa vodka som shottades. Och även en del shottar mintu. Jag var ganska igång med andra ord. Men jag mådde bra, hade stenkul och blev ju inte ens det minsta sjuk. Det är nog ganska få förunnat, att inte ens få känna på nackdelarna. Okej visst, jag är skittrött, men det kan ju faktiskt bero på att jag sovit typ 4 timmar de två senaste dygnen.





För övrigt är det närmast omöjligt att vistas utomhus i bushen, eller Norrlands inland om vi ska vara mer precisa, för alla dessa jävla svärmar av knot och mygg och bräms stora som en älgkalv. Man viftar med händerna runt ansiktet precis hela tiden, sväljer ett par av dem, och ser förmodligen ganska dum ut.


Jag känner mig för slö. Jag rör nästan ingenting på mig här, måste åtminstone böra promenera igen. Minst en timma varje dag i alla fall. Känner mig extremt lat. Till hösten får det kosta vad det kosta vill, då börjar jag gymma. Nån som vill hänga på?


Cary Brothers är en trevlig songwriter jag upptäckte när jag såg filmen Tha Last Kiss (Yay Rachel Bilson semi-naken!) Han kanske inte står ur mängden så värst egentligen. Men jag gillar snubben. Ride och Blue Eyes är trevliga låtar.

Bloggpaus, välbehövlig. Har varit mycket skönt mitt i all stress som kallas skolavslutning och ångest för hur jag ska kunna klara sommaren utan att bli vräkt. Men här är jag, det där är historia och jag är vid liv. Det är helt okej här i Skellefteå, en del konflikt, en del uttråkning och rastlöshet, men väl vid liv. Så var det avklarat, så kan jag fortsätta med det jag egentligen ville skriva av mig för.

Jag hade en mardröm i natt, eller kanske snarare i morse. Det är kanske inte så jättemycket att behöva skriva av sig för egentligen, så jäkla läskig var den inte, men den kändes på riktigt. En sådan där man inte vet om man är vaken eller inte.  Med all logik så förstår man att den inte var på riktigt, men det känns verkligen som att man har upplevt det. Jag hade, i drömmen alltså, sovit över hos Sandra och i drömmen hade hon vaknat okaraktäristiskt tidigt. Det förklarade hon med att det fanns en liten flicka, som tvingade henne att vakna tidigt. Under dagens lopp så tvingade den dessutom henne att utföra för vad flickan ansåg vara goda gärningar, men på ett sådant skruvat sätt, typ sno mat från överviktiga personer så att de inte går upp ännu mer. Gjorde hon inte dessa saker skulle den lilla flickan göra henne och framför allt hennes nära väldigt, väldigt illa. Sedan befinner jag mig i Norrköping, där jag sitter i en park med alla mina vänner, både hemifrån och mina kompisar där. Men någonting känns fel, och varken jag eller Sandra kan riktigt koppla av. Så tycker jag mig se konturerna av en gestalt som liknar en liten flicka som sicksackar mellan träd, och kommer allt närmare.

Helt plötsligt befinner jag mig i ett klassrum, sittandes vid en liten bänk. jag kan bara se framåt, men snart börjar jag höra en röst, snett bakåt till höger om mig. Det är en mjuk och ljuv röst som börjar förklara var jag är och att den lilla flickan sitter till vänster om mig. Jag kan nu titta och ser henne, stor ungefär som en sexåring med röda, utstående ögon, små vassa huggtänder och likblek hy. Kläderna är ruttna och håret stripigt. Rösten förklarar ännu en gång samma sak som Sandra berättade för mig, men nu är det helt klart mig det gäller. Hon börjar berätta att det även finns en tredje person i rummet vid min högra sida. Jag försöker vända huvudet dit men det går inte. Jag känner hur nacken vägrar att vända sig åt det hållet, och i panik hör jag inte längre vad rösten säger.

Så vaknar jag, liggandes på rygg med huvudet mot höger. Jag har fortfarande ett klart minne om allt som hänt, och jag vågar verkligen inte somna om. Klockan är dessutom väldigt tidig för att vara mig, just innan 8, så jag är just då helt övertygad om att det är den lilla flickans verk, och att jag har fått hennes förbannelse. Jag tänkte att jag måste ringa Sandra och fråga hur jag ska bli av med detta, vad vi ska göra åt saken, när det ju faktiskt slår mig att jag måste ha drömt alltihopa. Men det känns så verkligt, Emily, Sandra, David, Anders, ja alla nära betedde sig som om de brukar göra, jag kände hur nacken låste sig och att rösten kom från högerhållet.  Och den lilla flickan verkade så overklig men ändå helt klart verklig.


Jag hoppas att detta inte blir en återkommande dröm, en dröm där ett varelse säger att hon ska straffa mig om jag sover längre än hon vill, är ingen stabil grund för sömn. Men å andra sidan, är det något hus jag är trygg i så är det här. Och även om jag inte tror på det, så kanske jag skulle hänga upp en drömfångare. Bara för säkerhets skull...



Farbror Hipp Presenterar

Nu brukar jag förvisso inte lyssna på så mycket musik när jag är i Norrland, men när man inte gör något speciellt är det schysst att dra på sig lurarna och sätta igång MP3en. Jag har sedan länge också saknat musik på ett specifikt ställe, och det är duschen. Nu kan man ju tycka att man kan väl köpa en radio eller nåt till badrummet då men...vad är det för kul i det? Istället hade det väl varit mycket roligare att ha just din fina lilla MP3, när du är i duschen? På Coolstuff finns det ett hölje, som du kan sätta runt  din spelare, så är den alldeles vattentät. Det följer dessutom med lite snören, som gör att du kan ha spelaren runt halsen eller armen, det brukar ju vanligtvis inte vara så gott om fickor när man duschar så det var väl en god idé. Med kan man dessutom köpa ett par hörlurar som också ska vara vattentäta, som man fäster i spelaren genom en speciell sluss som inte läcker in något vatten.  250 spänn kostar detta praktiska paket!






Dagens fakta
 

Ikväll är det fest igen. Har inte peppat upp mig något speciellt men det ska bli kul. Jägern är bortbytt mot vodka dock.


Såg även Blood Diamond i går. Ruggigt bra film. Det är inte ofta jag känner tacksamhet att bo i Sverige bara för att ha sett en film, men igår var jag det. Situationen i Afrika är ofattbar, helt obegriplig. Men mycket bra film, och annorlunda att se DiCaprio i en actionroll. Men den klarade han alldeles galant.

Mörk choklad med sesamfrön låter kanske ballt. Eller så är det bara jag som tycker det. Det är det hursomhelst inte. Smakade som hårdbröd doppad i choklad. Ingen hit.



Dagens fakta

Den borde vara trasig nu, antingen att den till slut har tappat sitt fäste, eller att den åtminstone borde vara alldeles blåslagen för att ha slagit i marken för många gånger. Jag satte nämlinge uppe halva natten och tittade på youtube. Talang rättare sagt. Och då pratar vi inte om den svenska varianten med halvt meningslösa inslag som att barn sjunger lilla snigel med stängd mun eller imitterar Carola och Tobbe Trollkarl blir lika exalterad varje gång, vad det än gäller. Nej jag pratar om the real deal, främst den brittiska men också till viss del den amerikanska. Tänkte att jag lika gärna kan länka till några av dem mer imponerande, får se hur seg bloggen blir av det bara. Så ha tålamod, den kanske behöver ladda ett tag!

Om vi startar med sång, för många talanger sjunger, det går alltid hem. Connie är 6 år gammal, och man kan tänka att hon är en av många barn som går vidare just för att hon är liten och söt. Men fan alltså, ungen har talang. Helt på ton, och vilken vibrator i rösten med!




En annan flicka Bianca Ryan har hunnit bli 11. Och djupet hon har i sin röst är helt fantastisk. Man undrar ju vad puberteten kan göra med hennes röst, hoppas den inte pajjar något, för det där är fan talang!



Terry Fator är en mimare som lyckas med konsten att immitera kända sångare samtidigt som han har munnen helt stängd. Och han gör det bra, hur många kändisar som helst, skulle kunna dedikera 1000 videos med den här killen. Han kan låta som vem som helst. Här gör han Etta James



Så kan vi gå över till annat kanske? Denna här dansen är inte så spektakulär egentligen, även om han är väldigt skicklig, men showen är  riktigt bra, titta på publiken!



Den här borde inte vara fysisk möjlig. Två artister som byter kläder snabbt, och då menar jag snabbt. Men liksom, hur i helvete går det till? De måste vara dataanimerade, det går ju bara på några sekunder, titta sista ombytet liksom. Wow.




Iona är också ett av av dem som besitter helt omöjlig fysisk. Märkligt, läskigt och förvånansvärt upphetsande på samma gång. Vem vill inte ha en sådan flickvän?




Och så finns det ungefär en en miljon till. Så jävla coolt.

Vi vann på Europatipset igår, jag Ulf, Rikard och Anders skulle splitta på pengarna och... vi vann den enorma summan av... trumvirvel... 24 kr. För 11 rätt. Helt otroligt, jag är rik! det räcker till en halv läsk ungefär. Inte illa, inte illa!

I helgen blir det fest, fan vad kul!

Wooch! Nörden i mig är alldeles strålande glad. Alla nördsinnen blivit tillfredsställda helt enkelt. I tisdags och onsdags var det returmötena i champions league, som båda skulle visa sig bli bra matcher. Dessutom så var Emily och Frida här i onsdags och för-förfestade till Torres - Chelsea. Tyvärr vann ju Chelsea, men man kan ju inte få allt här i världen. Vackrast var Lampards tårar efter sitt straffmål, för hans nyligen bortgångna mor. Tråkigt men vackert.

Igår hade Iron Man premiär, klart man såg den! Är man serienörd så är man, och det var en mycket bra biofilm. Boys with toys absolut, men vilka leksaker sen! Dessutom massvis av vinkar till oss serienördar som förmodligen går obemärkt förbi för vanligt dödligt folk. Robert Downey Jr är som vanligt strålande och actionsekvenserna och specialeffekterna grymma. Dessutom skrattade hela salongen högt flera gånger, som i Spider-man filmerna. Mycket nöjd!

Annars är det att lira Ulfs nyinköpta GTA IV. Att leka gangster är ju alltid hett, men ska jag vara helt ärlig så är det den minst intressanta aspekten av spelet. Skönast är att sno ett riktigt vrålåk, cruisa runt "Liberty City" (New York) med rockmusik, sticka till affären och köpa en ny outfit, ringa till flickvännen och ta med henne på en date. Kanske blir man inbjuden på kaffe med, om han har tur. GTA har någonting för alla helt enkelt.

En sån där helg har alltså redan sprungit förbi och tillbaka till verkligheten igen. Har en del grejer jag måste göra idag, men det går nog bra. Jag har ganska bra koll på läget. Jag är dock inte helt imponerad över vädret ännu, får vänta och se om det kanske tar sig till slut, det är jäkla trist att fota till tidningen om det inte är fina väderförhållanden. Eller dåligt väder, det är väl dryga 20 grader i solen. Men jag vill ju att bilderna ska kännas sommar, då det är då tidningen kommer släppas. får välan se hur det ter sig om någon timme, kan chilla på tills dess då.
(Jag älskar Firefox rättstavningsprogram, hade hur många stavfel som helst i den texten annars. Jag är nog ett halvfall av dysleksi.)

Bevis på att Lördagen skulle bli en bra dag, och en typiskt häftig blogg anekdot: Jag och Rikard går hem från systemet och diskuterar som vanligt bilars registreringsnummer, du vet de tre bokstäverna  som tillsammans kan bilda ett ord. Som vanligt är det bilen med PMP som börjar diskussionen (bildar alltså PIMP).  Vi funderar på vilken som skulle vara vårt  registreringsnummer  om vi fick välja, och hur långt man får ta det. Rikard valde förkortningen WTF (what the fuck) men är lite osäker på om den skulle tillåtas eller ej. Just då åker en bil förbi oss med just registreringsnummret. WTF. Snacka om att få svar på frågan! Enastående timing och vi bestämmer oss för att det är ett grymt tecken på att saker och ting kommer att gå vår väg denna helgdag.

Det blev en fin dag med, sen inflyttningsfest hos Victor. Han har flyttat till studentboendet Gripen och det innebär att man kan sitta på deras tak och festa. Så jävla nice, varm kväll, öl och jägermeister och sedan titta ut över Norrköping. Jag önskar vi hade en balkong eller nåt. Singstar med. Jag blev totalt utklassad av Malou i Tainted Love, men fick å andra sidan en knapp seger över Rikard i Don't you forget about me. Det måste jag nog ändå vara nöjd med. Raketpennan vi gav i inflyttningspresent var en succe. Alltså en penna formad som en raket, som man kan skjuta upp en halvmeter, meter upp i luften. Det blev ett fylletest. Kunde man inte fånga den utskjutne raketen var man för full. Mina resultat var...blandade.

Ytterligare observationer från lördag natten:

• Det var en ganska skön känsla att hålla en tänd cigarett mellan fingrarna, men jag är självklart för smart för att röka den. Så det lät jag bli, så jävla skabbigt. Men att hålla i den kändes fint.
• Sjunger man på Hakkuna Mattata från Lejonkungen när man är på väg någonstans får man ett definitivt svar från förbipasserande som sjunger med.
• Sveaskeppet  blir aldrig riktigt skoj. För litet. Antingen trängs man på det mycket lilla dansgolvet, eller så tävlar man om de få borden som finns. Annars blir det mest att man står och väntar på att nåt ska hända.

Trevligt dock att möta upp en stund med Frida och Emily. Frida fick min nya hatt, såg bättre ut på henne. Men annars är det ingen hit. Bättre då med efterfest och Guitar Hero med Victor och Elisabeth. Av någon anledning verkar alla tjejer dock ha ganska svårt med detta spel. Den enda jag har sett som har klarat det är Sandra. Men å andra sidan så var hon också den enda av dem som jag har sett testat det nykter. Har nog en del i det hela.

I går var det ultimata bakisdagen. Vaknade som vanligt sjukt tidigt, först 7 och sedan 9, och la mig direkt i soffan.
Riktiga slackerprogram som tittades på igår: Miami INK, Fab 5, Mannen som kunde tala med hundar, Top model, Battle of the Hollywood hotties,  Power of 10, Sanningens ögonblick, samt programmet med den helt briljanta titeln Amerikas smartigaste modell. Lägg till vissa stunder av fotboll och en Panpizza med gyros från Guvagott så är det en mycket fin bakisdag. Att vara lite bakis är fan halva nöjet med utgång.


Farbror Hipp Presenterar

Jag brukar köpa ganska billiga Jeans, och kanske det märks på kvaliteten. En del av dess gylfar har nämligen en tendens att bli slöa och inte vilja stanna uppe. Tur att man har kalsonger på sig i alla dem lägena eller hur? "Överraskning!" Jag har försökt att lösa detta på ett antal olika sätt, och just nu är det dubbelhäftande tejp som jag fäster på gylfen. Men det finns en bättre lösning, på SmartaSaker.se har de nämligen en ZipHolder, ett slags snöre som du fäster på själva... öh... blixtlås...dragaren... och ja, runt knappen då. På så sätt fälls den inte ner, och du slipper pinsamma historier. Kostar 39 spänn för tre, och den är till och med svenskutvecklad.  givet köp, på riktigt.

Det är fasen inte helt lätt att hitta bilder på saker man tycker symboliserar en hel stad. Jag har försökt, det är ett måste till min tidning. Försökt hitta både fina och mindre fina motiv, men faktum kvarstår ju. Vad symboliserar Norrköping? Jag har i alla fall gått omkring någon timme vid industriområdet och försökt hitta skitiga saker att fota. Det riktiga industriområdet, inte det upphypade, städade stället mitt i stan. Kan  inte säga att jag hittade nåt nämnvärt. 100 bilder på skräphögar och rost ungefär. Men hey, det har sin charm det också. En bild säger mer än tusen ord heter det väl. Så, varför kan jag då förklara Norrköping bra med ord men svårare att hitta en vettig bild?

Skolarbetet går helt okej, om inte annat blir tidningen mycket snygg, bra jobb av min designer. Men textmässigt är det helt okej med. Lite uppkäftigt. Jag funderar på att kalla den "Sunk - Norrköpings enda tidning". Nåting måste den ju heta så varför inte?  Det är lite kul då jag kan skriva om vad jag vill, därför bestämde jag mig i söndags för att ha en picknick och helt enkelt berätta om den. Vädret är ju så groteskt jäkla fint och har varit det hela veckan.


 
Rikard verkar tycka att det är okej, jag lyckades ju baka utan att fucka upp för en gångs skull.


Ingen picknick är komplett utan någon form av lek eller spel.


Andra aktiviter denna vecka är champions league och... nej det är väl ungefär det. Ganska dåliga matcher, men whatever. Ena matchen var Emily här och andra matchen hade jag popcorn. Det räcker ganska bra så. Har också till slut påbörjat den fria skrivuppgiften, jag skriver en dikt om youtube. Åtminstone än så länge. Till slut kanske jag inser vad det är för dumheter jag pysslar med, men jag fortsätter än så länge.


Antal utförda sudokus: 94


Antal dagar som helt pank: 3 ... Pasta igen? Suck.


Fest i helgen? Ja tack! Och nya jeans!



Dagens fakta:



Man ska självklart respektera folks fobier och rädslor. Men att flyga är egentligen ganska ofarligt. Om nu inte åsnor är superdödliga. Däremot är nog en åsna mer miljövänlig, samt roligare att klappa.